69 303), och »de politiske Friheder, somGrundloven har tilsagt Undersaatterne» (s. 304—350). Verket avslutades först år 1888 med den första delen ([III] + 300 s.), som innehöll en inledning och en allmän del, »Om Statsmagtens Forudsaetninger» (s. 30-300). Hela verket komut i en fjärde upplaga ännu åren 1908—1910. Arbetets berömmelse är väl närmast herostratisk, och det visar främst hur nära statsrätten och politiken var förknippade med varandra.''*^ Arbetet är också tidstypiskt, då det framställer partipolitiska åsikter som rättsvetenskapliga sanningar, även om Matzen inte kan betecknas som en anhängare av den statsrättsliga positivismen (se närmare III 4.3.). Matzens övriga författningsrättsliga skrifter, t.ex. »Grundloven och Folkets Selvstyrelse» (1873; 70 s.; 8:o), som författaren inledde med att citera och angripa ett upprop av venstre inför kommande val, är mera ohöljt politiska pamfletter; de uppfattades också som sådana och kan här lämnas åsido. Matzens betydelse som statsrättslärd var dock stor, och han komatt tillsammans med Nellemann vara Estrup-regimens och hojres viktigaste rättsvetenskapliga stöd. Till de politiska pamfletterna kan man också räkna Damms »Statsretlige Betragtninger» (1884; 80 s.; 8:o), som, trots det vanliga påståendet omsträvan till opartiskhet, stödde venstre och utmynnade i ett krav på den odugliga regeringens avgång eller avsättande.Damms »Statsretlige Afhandlinger» (1901; [IV]4-144 s.; 8:o), som börjar med kapitlet »Oversigt over de constitutionelle Landes Forfatninger», hör däremot till den allmänna statsrätten. Periodens enda statsförfattningsrättsliga doktorsavhandling, Knud Berlins »Oplosningsretten overfor lovgivende Forsamlinger» (1906; 428+(7) s.; 8:o), har underrubriken »En sammenlignende retshistorisk og dogmatisk Undersogelse», men arbetet kan det oaktat räknas till författningsrätten, då varje doktorand med självaktning infogade komparativa och rättshistoriska avsnitt i sin avhandling. Redan underrubriken visar å andra sidan, att författaren hade föga till övers för den tyska statsrättsliga positivismen (se III 4.). Avhandlingens aktualitet framgår också av att dess första version på grund av den dogmatiska delen underkändes av fakulteten, uppenbarligen åtminstone delvis på politiska grunder.*"*^ 2.8.2. Förvaltningsrätten Den moderna förvaltningsrättsvetenskapen, som hade sin utgångspunkt i fransk doktrin och vars grundare i Tyskland var Otto Mayer, vann insteg i Danmark först på 1920-talet.*5° En förvaltningsrättslig avhandling försvarades Se närmare Dahl, 215 f.; Tamm, Retsvidenskaben, s. 225 ff. Damm, Betragtninger, s. 4 och s. 79 f. Se närmare Troels G. Jorgensen, s. 241 ff. Recensioner i UfR 1907 B, s. 26-31 (Troels G. Jorgensen) och TfR 1908, s. 125-129 och 1909, s. 348-356 (H. Matzen) samt 1908, s. 159-181 (P. J. Jorgensen). ’50 Tamm, Retsvidenskaben, s. 230. 148
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=