68 til vor Strafferetspleje» (1902; [II] +194+[2] s.; 8:o). Boken bestod enligt förordet av en föreläsningsserie, somMunch-Petersen hade hållit för »en Kreds af seldre og yngre Jurister». Författaren beklagade juristernas svaga intresse för strävandena »at give vor forasldede Retspleje og ganske szerlig vor naesten barbariske Straffeproces et mere nutidssvasrende og menneskevaerdigt Przeg», men han fann förklaringen i att reformen till sin natur var »anti-juridisk, idet den er rettet imod de overleverede juridiske Former, som den fordrer, skal boje sig for hojere menneskelige Hensyn». Dessutom tog reformen »Sigte paa Juristerne selv, idet den soger enten helt at fortrenge dem fra eller ialtfald at begrasnse deres Virksomhed paa visse Omraader, paa hvilke de hidtil har folt sig somEnehersker».''^^ Den militära straffprocessen behandlades i två arbeten, auditörerna Johannes Ipsens och Harald Paulsens »Retspleien ved Hseren og Flaaden» (1878; X+184 s.; 8:o) samt »Militasr Rettergang. Studier. Af Auditor Aage Duus’ efterladte Papirer» (1904; 136 s.; 8;o). 2.8. Statsrätten Hela den danska statsrätten behandlas i Goos’ och Henrik Hansens »Grundtrzek af den danske Statsret» (1890; V-i-343 s.; 8:o), ett arbete, som huvudsakligen skrevs av Hansen och somenligt förordet ursprungligen hade utkommit på tyska i den i Erlangen verksamme Marquardsens »Handbuch des öffentlichen Rechts der Gegenwart» (1889).i'^6 Arbetet är indelat i fem avsnitt: 1. »Statsgrundlagene» (s. 1-167); 2. »Statsmagtens Indehavere» (s. 68-130); 3. »Statsfunktionerne» (s. 131-246); 4. »Statsformaalene» (s. 247-302) och 5. »Bilandene» (s. 303-323). Innehållet är ett referat av gällande stadganden utan teoretiska betraktelser, medan Goos’ artikel »Den möderne stat» (46 s.) i Nordisk tidskrift är mera givande i sistnämnda avseende (se III 4.3.). 2.8.1. Författningsrätten Den kanske kändaste av Matzens läroböcker är »Den danske Statsforfatningsret, I-III», som först utkom i hektograferad form åren 1876-1883 och vars publicering i tryck skedde i en slags kräftgång. Verket inleddes år 1881 av den andra delen ([IV]+340 s.; 8:o), som behandlade Matzens ’statsorgan’, dvs. »Kongen» (s. 7-222) och »Rigsdagen» (s. 223-340), därefter följde år 1883 den tredje delen (350 s.), sominnehöll kapitlen »Den lovgivende Magt» (s. 2—113), »Den udovende Magt» (s. 113—216), »Den dommmende Myndighed» (s. 216— 233) och »Statsmagtens Grasndser» (s. 234—350) med bl.a. »de individuelle og sociale Goder, som grundlovmasssig ere tilsikrede Undersaatterne» (s. 281- '‘*5 Munch-Petersen, Retsreformen, s. 1 f. Omförfattarskapet, se Dahl, s. 210. 146
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=