67 K. F. Hammerich kunde i sin monografi »Forhandlingsmaximen somGrundsastning for Sägens Oplysning i Civilprocessen» (1910; 253 s.; 8:o) hänvisa till den i processreformen ingående Loven af 26. Marts 1909, somhade medfört genomgripande förändringar även inom civilprocessen. Arbetet koncentrerade sig på »det Processuelle Grundproblem: Forholdet mellem Part og Dommer».!^^ Ett arbete på den speciella civilprocessens område är overretssagforer C. A. Olsens »OmSoforklaringer og Soforhor efter den danske Lovgivning» (1899; [V] +152 s.; 8:o).i'^° Av mera tillfällig natur var A. Heins skrift »Tvangsakkord ifolge dansk Konkurslov25. Marts 1872» (1891; [VI]+212 s.; 8:o), sompolemiserade mot ett av So- og Handelsretten stadfäst ackord år 1890.1"^^ Det kan dock nämnas, att bokens litteraturförteckning även innehåller Robert Montgomerys »Omafträdesförmån och konkurs» (1869; se del II, s. 209). Till civilprocessrätten i vidsträckt bemärkelse kan man också räkna den internationella privaträtten, de rättsregler, som bestämde, enligt vilket lands rätt domstolarna hade att avgöra mål med internationell anknytning. Orsted, A. W. Scheel och Deuntzer hade tidigare behandlat dessa frågor, främst i samband med privaträttens allmänna läror,!'^^ medan Holger Federspiel skrev den första fristående framställningen av ämnet, »Den internationale Privatret i Danmark. Almindelig Del» (1909; XVI+416 s.; 8:o); den av författaren i förordet i utsikt ställda speciella delen utkom dock aldrig. 2.7.2. Straffprocessen Straffprocessen intresserade forskarna i betydligt mindre grad än civilprocessen, och man publicerade varken någon lärobok eller någon doktorsavhandling på området; endast Goos’ föreläsningar skall ha kommit ut i en hektograferad upplaga år 1889.^'^'^ De viktigaste bidragen var två universitetsprogram, nämligen Goos’ »Strafferetsplejens almindelige Grundsaetninger. Indledning til en Forelassning over den danske Straffeproces» (1878; 105 s.; 4:o) och »Den danske Straffeproces i Forhold til Strafferetsplejens Grundsastninger fra Chr. V.’s Lov til Nutiden» (1880; 95 s.; 4:o); med tanke på den i Danmark brukliga gränsdragningen mellan rättshistoria och gällande rätt kan även sistnämnda skrift i sin helhet räknas till straffprocessrätten. Munch-Petersen var en varm anhängare av och en ivrig propagandist för processrättsreformen, somhan behandlade bl.a. i »Retsreformen med Hensyn ’39 Hammerich, s. 7. Positiva recensioner i UfR1910 B, s. 200-205 (Egmont Andersen) och TfR 1911, s. 112—119 (H. Munch-Petersen). Recension i UfR1900, s. 551-557 (L. A. Grundtvig). Se Hein, Forord. ’'‘3 Se Tamm, Retsvidenskaben, s. 216. '■*3 Recension i UfR1909 B, s. 196-200 (H. Munch-Petersen). Exemplaret i Det kongelige Bibliotek är enligt uppgift försvunnet sedan 1970-talet. HO
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=