66 Kredse af Juristerne hidtil har vasret Tilfaeldet». Lagförslaget, trots att det kanske inte ens skulle antas, var dock »et gyldigt Udtryk for almindelig möderne Procesret», och nyttan av studerandet av förslaget kunde jämföras med nyttan av »f. Eks. Romerretsstudiet for nuvasrende Formueret». MunchPetersen hänvisade av utländsk litteratur endast till den nordiska, men därtill också till tysk processlagstiftning.Dispositionen i den första delen är i stort sett densamma som i Deuntzers lärobok, medan ett »Tillasg» (s. 517-544), de fullständiga handligarna i ett fingerat civilmål, är en pedagogisk nyhet. Del II (1908) behandlade »Ekstraordinasr Civilproces» (s. 3-95) och »Appel» (s. 99192), medan del III (1915) även hade titeln »Lasren om Tvangsfuldbyrdelse (Eksekution og Auktion) og den forelobige Retshjselp (Arrest og Forbud)» och del IV(1911) »Den danske Skifteret». Herholdt Sylow disputerade med doktorsavhandlingen »Dommens materielle Retskraft» (1880; 138 s.; 8:o). Arbetet inleds med orden »Savigny udtaler i System ...» och kunde tas som ett bevis på det starka tyska inflytandet även i Danmark, men den följande genomgången av tysk doktrin sker i mycket kritiska ordalag, och författaren påstår, att »[d]en hele Bevegelse er saa at sige gaaet usporlig hen» över den nordiska litteraturen med den alltid Savigny följande Schrevelius som det enda undantaget.^^^ Sylow hade före disputationen givit ut bl.a. »Studier paa Civilprocessens Omraade med sasrligt Hensyn til vor forestaaende Procesreform, Iste Rxkke» (1880; [IV]+193 s.; 8:o). Den till Nellemann dedikerade samlingen omfattade efter en inledning »I. Processkitser» (s. 10-35), »II. Processens Natur og Vssen samt Procesforudsastningerne» (s. 35-79), »III. Litiskontestationen» (s. 79-125) och »IV. Rammerne for den mundtlige Procedure» (s. 125-193). I det i Paris daterade förordet betonade författaren, »at den nordiske retsvidenskabelige Literatur ikke i noget vassentligt Punkt er bleven tilsidesat, uagtet jeg kun har havt min Hukommelse at stole paa». Periodens andra doktorsavhandling på civilprocessrättens område är Erland Tybjergs »Om Bevisbyrden» (1904; [IIIJ+200 s.; 8:o), som enligt författaren byggde på Domme samt af de c. 250 tyske Domme», som fanns i Betzingers »Die Beweislast imCivilprocess». Avhandlingen inleddes av en tämligen originell betraktelse omdet omvända förhållandet mellan antalet bevisbörderegler och ett lands kulturella nivå, dvs. »Sanddruhed og Kundskab, forretningsmasssig Orden og förnuftig Forudseenhed»; det var »netop en Slags Retsplejens FallitErklasring», omdomaren i brist på bevis måste ty sig till bevisbördereglerna. Munch-Petersen, Civilproces I, Forord; se även Tamm, Retsvidenskaben, s. 214. Positiv recension av I-II i UfR 1908 B, s. 145-151 (Egmont Andersen). Sylow, s. 2. Tybjerg, förord och s. 1. Recensioner i TfR 1904, s. 451—460 (H. Munch-Petersen) och UfR 1904 A, s. 373-380 (Egmont Andersen). sammenlignende Gennemgang af c. 1000 danske og norske »en 138 138
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=