65 stillet til Brug for de Studerende» (1901; 365 s. +Indhold; 8:o) är en lärobok, sombygger på författarens tidigare processrättsliga skrifter, och den är betydligt utförligare än författarens civilrättsliga »Grundrids». Till dispositionen är boken, somsaknar litteraturhänvisningar, traditionell, vilket inte är någon brist i en lärobok: »Indledning» (s. 1-17), 1. kap. »Retterne» (s. 17-60), 2. »Parterne» (s. 60-99), 3. »Processens Gjenstand» (s. 99-127) 4. »Proceshandlingerne» med »Partshandlinger» (s. 137-222), »De enkelte Bevismidler» (s. 222—319), »Dommerhandlinger» (s. 319-356) och »Processuelle Accessorier» (s. 356-365). Framställningen kompletterades av »Den extraordinasre Civilproces» (1880; [11] +110 s.; 8:o; 2. Udg. 1894). Deuntzers huvudarbete är dock den på rik praktisk erfarenhet byggande och »med stor Omhu og betydelig Skarpsind» skrivna framställningen av »Den danske Skifteret» (1885; [I] +833 s.; 8:o), som också komut som en lärobok »Den danske Skifteret. Forkortet Fremstilling til Brug for de Studerende», (1889; 2. Udg. 1897; 152 s.), det första arbete, sombehandlade den nya Konkursloven och Skifteloven och somersatte Niels Schlegels föråldrade framställning (del II, s. 72).Deuntzer gav dessutomut några mindre civilprocessrättsliga skrifter: »OmAppel i civile Sager efter dansk Ret» (1880; 197 s. +Indhold; 8:o; 3. Udg. 1898), »OmForligsma^gling i civile Sager» (1887; [I] +72 s.; 8:o; 3. Udg. 1898) och »Om Arrest og Forbud i civile Sager efter dansk Ret» (1888; [IIJ+112 s.; 8:o; 2. Udg. 1897). Munch-Petersens »Den danske Givilproces i Hovedtrask, I-IV» (1906-1915; VII+544, IV+192, IV+253 och IV+196 s.; 8:o) är starkt präglad av förväntningarna på den förestående processrättsreformen. Författaren betecknade arbetet som »en forelobig Laerebog», i vilken huvudvikten var lagd »paa den saakaldte ’materielle’ Procesret, saaledes Sporgsmaalen omDommes Retskraft, Bevisbyrden, den nasrmere Karakter og Betydning af Parternes forskjellige Proceserkla^ringer». Han ansåg, att behandlingen av dessa frågor var »sasrlig egnet til at udvikle den almindelige juridiske Tjenkning og navnlig klargore den noje Förbindelse mellem den materielle Ret og Procesretten». Gamla tolkningsfrågor rörande reglerna i DL hade lämnats åsido, och av rättspraxis hade främst den nyaste beaktats. Särskild uppmärksamhet hade fästs vid »den kritisk legislative Side ved Processen». Undervisningen i allmän rättslära skulle minskas, varför det var skäl att inom processrätten ta upp till »den almindelige juridiske Dannelse» hörande frågor som »mundtlig og skriftlig Procedure, Frihed i Beviset, den indbyrdes Stilling mellem Dommeren og Parterne o. lign.». Munch-Petersen hoppades, att detta skulle åstadkomma hos studerandena en mera positiv inställning till reformplanerna, »end det bland store 'J-t Dahl, s. 224. Recensioner av Deuntzers och Nellemanns processrättsliga skrifter på 1880-talet: TfR 1888, s. 201-210 och TfR 1893, s. 254—259 (F. Hagerup) samt UfR 1886, s. 161-189 (P. G. C. Jensen) och 1888, s. 1009-1021 (Albert Grundtzmann).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=