64 2.7. Processrätten Trots principdeklarationerna om ett förnyande av processrätten i Junigrundloven 1849 skedde reformerna också på detta område långsammare än i Norge. Hela processrätten totalreviderades först genom Retsplejeloven av år 1916, somträdde i kraft 1.1.1919. Redan år 1868 hade man tillsatt en lagkommission under A. F. Kriegers ordförandeskap; till kommissionens medlemmar hörde bl.a. Hother Hage, Johannes Nellemann och senare också Goos. Nellemann verkade aktivt för en reformav i synnerhet civilprocessen, men å andra sidan bar han en stor del av det politiska ansvaret för att reformen fördröjdes i årtionden. Som justitieminister i Estrups regering medverkade han aktivt i att skapa konfrontationen med folketinget, somsvarade med den s.k. »visnepolitiken», ett principiellt förkastande eller förhalande av alla förslag från regeringens sida. Före konfliktens utbrott hade man dock hunnit genomföra delreformer, t.ex. Konkursloven (1872) och Skifteloven (1874).i3i 2.7.1. Civilprocessen På grund av de under hela perioden i luften hängande reformplanerna fick processrättslitteraturen karaktären av ett provisorium. Nellemann gav fram till början av 1890-talet ut nya upplagor av sina civilprocessrättsliga framställningar från 1860-talet. Hanpublicerade vidare ett arbete »Lasren omExecution og Auction» (1871; III+386 s.; 8:o; 2. Udg. 1884),'^^ somi de nya upplagorna på 1890-talet delades i två verk »Lasren omExecution» (3. Udg. 1896; [II]+349 s.) och »Laeren omAuction i omarbeidet Fremstilling» (1894; [II] +201 s.; 8:o). Han skrev också två universitetsprogram, »Bidrag til Fortolkningen af Concurslovens fjerde Capitel» (1874; 41 s.; 4:o) och »Fortsatte Bidrag ...» (1875; 43 s.; 4:o). För den kommande processreformens behov gav Nellemann ut en framställning »Om mundtlig Rettergang i civile Sager. En Oversigt over Grundsastningerne i de vigtigste fremmede Proceslove og Reformförslag» (1874; [II]+239 s.; 8:o); i förordet motiverade författaren bokens behövlighet bl.a. med »vore praktiske Juristers bekjendte Utilbojelighed til at benytte udenlandsk Literatur». Med tiden ökade behovet av helt nya läroböcker. De kritiska omdömena om Deuntzers författarskap har inte i första hand gällt hans processrättsliga arbeten, och enligt Dahl lyckades Deuntzer med sedvanlig energi inomnågra år slutföra det av Nellemann påbörjade arbetet.^^^ »Den danske Givilproces. FremSe närmare TammI, s. 267-272. - Troels G. Jargensen antar, s. 137, att just retsreformen gav upphov till »visnepolitiken». Recension i UfR 1872, s. 529-537 (E. Jtirgensen), av 2. uppl. i UfR 1884, s. 1026-1031 (C. Torp). Dahl, s. 224.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=