63 sökning skulle leda till en större överensstämmelse mellan teori och praxis, medan däremot Goos’ ochJul. Lassens åsikter både låg »den almindelige Retsbevidsthed temmeligt fjernt» och »ikke blot afbryde hiin Continuitet i Retsudviklingen eller Retsopfattelsen, der altid maa ansees for et Gode, ... men tillige paa mange Punkter skabe en Modstrid mellem Theori og Praxis».^27 \yövriga monografier kan nämnas Eyvind Olriks »Studier over Tilregnelighedssporgsmaalet i Strafferetten» (1897; [VIII]+241 s.; 8;o); författaren var anhängare av en ’realistisk’ rättsvetenskap och den sociologiska skolan (se III 1. och 3.). Straffrätten kunde inte tävla med privaträtten (11) eller ens med rättshistorien (4) som omtyckt ämne för doktorsavhandlingar, men tre straffrättsliga dissertationer ventilerades i alla fall under perioden. Jul. Lassen började sin karriär med avhandlingen »Om Betingelserne for Forsogets Strafbarhed» (1879; [II]+153 s; 8:o).^-^^ År 1889 disputerade Richard Severin Gram med »Om Motivets Betydning i strafferetlig Henseende» ([II]+220 s.; 8:o) och samma år Hans Chr. Valdemar Schau med »OmStraffens Begrundelse og Formaal» (222 s.; 8:o).'29 Kand. jur. Alexander Kraft, somår 1892 blivit dr phil. på en avhandling om rättens förhållande till moralen, gav senare ut ett par skrifter med anknytning till straffrätten. »Om Straffens Fuldbyrdelse. Et Forsog paa en Straffuldbyrdelsens Lzere» (1894; 323 s.; 8:o) är en av moraliskt patos behärskad reformskrift, sominleddes av en skräckskildring, »et lost Croquis af den Udvikling, somStraffuldbyrdelsen har taget fra det 17de Aarhundrede».'^® Kraft gav senare ut en närmast filosofisk undersökning »Straf og Tilregnelighed» (1905; 282+[2] s.; 8:o). Några mindre läroböcker i militär straffrätt utkom i rask följd: Joachim Hagens »Kortfattet Oversigt over den danske militaire Strafferet med en Indledning til Retslaeren. Trykt somManuskript til Brug ved Underviisningen paa Soofficersskolen» (1886; [II]+123 s.; 8:o), auditören C. M. Jespersens hektograferade »Kort Fremstilling af den danske militasre Strafferet og Rettergangsmaade» (1888; IX+165 s.), som var »Udarbejdet som Grundlag for Forelzesninger i Officersskolens Stabsafdeling», och auditören H. E. Jacobjeus’ »Kortfattet Fremstilling af den danske militaere Strafferet og Rettergangsmaade, forsaavidt angaar Sovasrnet» (1893; VIII + 141 s.; 8:o), »Trykt somManuskript til Brugved Undervisningen paa Soofficersskolen»; i synnerhet det sistnämnda arbetet är närmast ett referat av gällande lagstiftning. Damm, Betingelserne, s. 165 f. Recension i NRt 1879, s. 299-308, tillsammans med Goos’ »Strafferet, II» ochJaakko Forsmans »Grunderna för läran omdelagtighet i brott» (B. Getz). Recension av Grams avhandling, TfR 1890, s. 211-215, och Schaus, TfR 1890, s. 207—211 (Eyvind Olrik). Kraft, s. 2 ff. 130
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=