62 matiken väckte kritik, då den ledde till splittring, och samma brott måste behandlas på flera ställend^^ Av Goos’ mindre straffrättsliga arbeten kan nämnas den något motsträvigt positiva presentationen av »Den international Förening for Strafferet» i »Nordisk Tidsskrift for Fasngselsvassen og praktisk Strafferet» (XIII, 1890, s. 65-104; se III 3.2.). Torp, somfick överta straffrätten somundervisningsområde efter Goos, kom med tiden också att ersätta denne som den erkända auktoriteten på området, trots att den då redan 70-årige Goos ännu blev ordförande för strafflagkommissionen år 1905.^23 Torp komatt betraktas somden ’modernare’ forskaren, då han var anhängare av den sociologiska skolan, medan Goos förblev den klassiska skolan trogen (se III 3.). Torp inledde ett omfattande straffrättsligt författarskap redan på 1890-talet, och en del av dessa skrifter kan räknas somförarbeten till hans stora hand- och lärobok: »Om Straffen (Afsnit af den danske Strafferets almindelige Del)» (1894; [IV] +189 s.; 8:o), »Forsog og Meddelagtighed» (1895; V+192 s.; 8:o), »Straffrihedsgrunde og Strafophorsgrunde» (1898; V+136 s.; 8:o) och »De subjektive Strafbarhedsbetingelser» (1900; [II]+115 s.; 8:o), vilka också betecknades på titelbladen som avsnitt av den allmänna delen.^^4 Torps straffrättsliga huvudarbete var »Den danske Strafferets almindelige Del» (1905; XXVII+878 s. inkl. reg.; 8:o); boken behandlade även den nya straffrätten enligt lagen av år 1905, som hade antagits först under tryckningsskedet. Torp hänvisade till behovet av en samlad framställning av straffrättens allmänna del inklusive det som kallades »Indledning til Strafferetten». Boken var både en läro- och en handbok; praktikernas behov hade beaktats genomett omfattande utnyttjande av rättspraxis, medan mera teoretiska intressen hade tillgodosetts genomtalrika hänvisningar till utländsk rätt och doktrin.^^5 Efter detta arbete gav Torp ännu ut universitetsprogrammen »Omden saakaldte formindskede Tilregnelighed» (1906; 64 s.; 4:o) och »Bidrag til Lasren om Berigelsesforbrydelserne» (1909; 77 s.; 4:o).*2^ Den vid professorsutnämningarna förbigångne och senare föga noterade J. F. Utke Dammgav år 1889 ut en straffrättslig monografi »Ombetingelserne for Erstatnings- og Strafansvar» ([II]+166 s.; 8:o), i vilken man kan ana ett spänt förhållande till den juridiska fakulteten. Dammsade sig hoppas, att hans under122 Dahl, s. 205. Tamm/, s. 265. Recension av »OmStraffen» i TfR 1895, s. 164-169 (N. Lassen) och UfR 1895, s. 343-353 (E. Olrik). Torp, Forord. '26 Recension av »Berigelsesforbrydelserne» i UfR1894, s. 849-866 Q. F. Utke Damm).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=