60 Bidrag til den danske Landboret» (1872; XVII+425 s.; 8;o) och docenten vid Den kongl. Veterinasr- og Landbohojskole L. C. Borups »Den danske Landboret» (1873; XVII +452 s.; 8:o; 2. Udg. 1880)di2 Även Herman Grams »Vands Afledning og Afbenyttelse i Henhold til Loven af 28de Maj 1880. Et Afsnit af den danske Landboret» (1893; [II]+113 s.; 8:o) var enligt titelbladet avsedd »til Brug ved Forelassninger over Landboret ved den kgl. Veterinasr- og Landbohojskole». Gram gav senare ut en mindre skrift »Udstykning og Sammenlzegning af faste Ejendomme. Et Afsnit af den danske Landboret» (1899; 79+(l) s.; 8:o). Den egentliga näringsrätten behandlades i Deuntzers »Kort Fremstilling af den danske Nasringsret» (1877; 41 s.; 8:o; 2. Udg. 1890); en av författarens talrika »som Manuskript» tryckta framställningar »til Brug ved Forelassninger». Enligt författaren var näringsrättens huvudföremål de rättsregler, som gällde »for Industrien, hvorunder isasr falder Haandverk og Fabriksdrift, og for Omsastningsvirksomheden, hvis Hovedgren er Handelen», och som »have Hensyn til deres Karakter somekonomisk Virksomhed». 113 2.6. Straffrätten Straffeloven av år 1866, som byggde på den klassiska skolans straffrättssyn, kom redan i slutet av 1800-talet att betraktas somföråldrad, men hela lagen ersattes med en ny strafflag först år 1930. En partiell reform genomfördes dock, och Lov om nogle .^ndringer i Straffelovgivningen av 1.4.1905 införde bl.a. villkorlig dom, men tog också åter i bruk, visserligen endast temporärt, spöstraff för vuxna män (»Piskeloven»).^^"^ Goos hade efter Bornemann ärvt även straff- och folkrätten som undervisningsämnen, och förbindelsen mellan allmän rättslära och straffrätt var också sakligt motiverad under en tid, då filosofiska spekulationer omstraffets egentliga ändamål betraktades som en central fråga inom straffrätten. Goos’ betydelse inomstraffrätten komatt överskugga hans betydelse somrättsteoretiker, och det var som straffrättslärd som han var känd och uppskattad även inom den tyskspråkiga doktrinen.^ Goos’ straffrättsliga produktion var även kvantitativt mera betydande än hans rättsteoretiska arbeten. Hans huvudverk är den inte helt fullbordade framställningen av hela straffrätten, »Den danske Strafferet, I—II» (1875—1878) och »IV-VI» (1895-1896). Serien började med »Indledning til den danske Strafferet» (1875; 486 s.; 8:o), som behandlade »Strafferettens Begreb og OmRecension av Ingerslevs arbete i UfR1872, s. 39-48 (E. Jiirgensen). Deuntzer, Njeringsret, s. 2. Se närmare TammI, s. 263-266; Torp, Forord och s. 690. >15 Se Dahl, s. 208.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=