59 Normer, saasnart man i Ord vil fasstne sin Opfattelse af givne Livsforholds retlige Ordning, maa man abstrahere; der kan ikke gives Ret for hvert enkelt Tilfaslde.» Omman strävade till rättvisa i det enskilda fallet, komman att betrakta rättsreglerna endast »som blot ledende Principper for Dommerens Afgjorelse», maximer, som man följde i regel, men inte undantagslöst. Bentzons inställning till denna åsikt var helt klar: »Normerne ere imidlertid netop ikke ’Regler’ men ’Love’; de krasve ubetinget Efterlevelse.»i°^ Tammhar konstaterat, att Bentzon tog ställning mot frirättskolan redan före skolans egentliga uppkomst, men Tamm nämner dock särskilt betydelsen av Oscar Biilows »Gesetz und Richteramt» (1885) för Bentzons ställningstagande.Carl Ussings doktorsavhandling omOrsted (1883) torde vara en mera närliggande förebild (nedan 2.11.2.). Eftersom Bentzon behandlade frågan i den romerskrättsliga delen av avhandlingen, kunde han konstatera, att man med tiden gjort stora framsteg »sasrlig i Retning af Retsteknikken», så att det blivit möjligt att stifta lagar somi allt högre grad beaktade individuella särdrag. Påståendet följs av en hänvisning till Jherings »Geist des römischen Rechts, 11,2», och på de följande sidorna återkomBentzon till detta verk och hänvisade också till både Jherings »Zweck im Recht» och dennes »Der Besitzwille».i°^ Den unge Bentzon hade under en studieresa mottagit starka intryck av Jhering, men i motsats till t.ex. Montgomery i Finland och Hagerup i Norge drogs han till Jherings sena produktion, inte till den ungeJherings konstruktiva metod (se nedan III l.-2.);*i° man kan här tala om en generationsväxling i nordisk rättsvetenskap. - Bentzon återkomsenare till frågan i den viktiga avhandlingen »Skon og Regel» (1914; se del IV). Grundtvigs doktorsavhandling »Konossementet. En soretlig Studie. I. Retten ifolge Konossementet» (1902; IX+328 s.; 8:o) var rättsteoretiskt föga märklig.'*' Enligt förordet skulle avhandlingen utgöraförsta delen av »en samlet Fremstilling af Konossementsretten efter nordisk og de vigtigste fremmede Retsforfatningar», men någon fortsättning utkom aldrig. 2.5.3. Näringsrätt m.m. Den traditionella näringsrätten bestod efter näringsfrihetens införande i första hand av praktiska arbeten rörande lantbruksrätt och vattenrätt. Till den första kategorin hör Vitus Ingerslevs »Haandbog for Landvsesenskommissasrer. Bentzon, Vis maior, s. 16. Recensioner i TfR 1891, s. 468-473 (I. A.) och UfR 1892, s. 433-450 (H. Munch-Petersen). Så även Tamm, Retsvidenskaben, s. 183. Hoilund anser, s. 129, att Bentzon är »givetvis inspireret» av Jherings påstående omrätten som en kamp mellan inbördes stridande intressen. Bentzon, Vis maior, s. 17 ff. Tamm, Retsvidenskaben, s. 182. Dahl, s. 245, tycks i detta sammanhang inte helt ha uppmärksammat skillnaden mellanJherings två metoder. Recension i UfR 1902, s. 691-698 (Svenning Rytter). 107 108 109 110
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=