58 Bentzon hade för vana att inleda även sina läroböcker med rättsteoretiska och metodologiska funderingar, och hans sjörätt är inget undantag. Enligt författaren betonades i framställningen kraftigt »Sorettens praktiske Grunde», så att »de for Retsreglerne bestemmende Motiver, saavelsom ej sjasldent ogsaa Reglernes reale Virkninger, soges fremdragne». Han hade valt denna metod för det första på grund av att de faktiska sjöfartsförhållandena hade stor betydelse för den riktiga förståelsen av rättsreglerna. För det andra hade metoden valts, »fordi jeg overhovedet tillazgger Fremdragelsen af Retsreglernes reale Grunde en noget storre Betydning for Studentens almindelige Uddannelse, end man vistnok hidtil har gjort det. Det er jo ganske sikkert af stor Vasrdi for Juristen, at han skärper sit 0je for Retsordenens Sammenhasng med Livet, dens Opstaaen af dettes Krav og dens Tilbagevirkning paa dets Udvikling.» En framställning av sjörätten lämpade sig i särskilt hög grad för detta ändamål, då man på detta område fick en samlad framställning av alla de olika rättsregler, »som ordne Livsforhold, der have ensartet praktisk Oprindelse og Formaal», medan undervisningen i privaträtt var splittrad på olika rättsområden och utan samband med process- och straffrättsreglerna. Författaren medgav, att strävandet till en »gjennemfort Henvisning til de reale Hensyn» kunde ha medfört »en for ringe Indtr^engen i Sorettens dogmatisk-systematiske Problemer». Grundtvig gav år 1907 ut en »Kort Fremstilling af den danske Soret. Til Brug med Forelaesninger» (315 s.; 8:o). 104 105 Bentzons doktorsavhandling »Begrebet vis maior i romersk og nordisk Ret. Med sasrligt Hensyn til Reders Ansvar for Ladning» (1890; XIV+428 s.; 8:o) innehåller, såsom Dahl har påpekat,^°^ det första exemplet på den problemställning, som skulle bli den röda tråden eller kanske snarare en av de röda trådarna i författarens metodlära: frågan omförhållandet mellan den generella bundenheten vid lagregler och den konkreta rättvisan i det enskilda fallet. I avsnittet »Bemserkninger omUndersogelsesmethoden» i den romerskrättsliga delen av avhandlingen nämnde Bentzon, att det ofta var möjligt att betrakta en rättsregels grund som en kompromiss mellan två motsatta principer. Den ena principen, »Retfasrdighedsprincippet», strävade till »en saadan Afgorelse af det enkelte Livsforhold i den konkrete Situation, som en med Livet og samtlige in concreto foreliggende Forhold fortrolig Mand vilde faslde efter sitt beste Skjonnende»; ett avgörande enligt denna princip gick alltid ut på »Individualisering, det vil sige en Hensynstagen til hver Ejendommelighed i det enkelte Livsforhold og dette og andre Livsforhold imellem». Den andra principen, »Sikkerhedsprincippet», var grundläggande för all rätt: »Saasnart der gives Bentzon, S0ret, s. VI f. Mycket positiv recension i UfR1908 B, s. 81—88 (VilhelmBoeg). Dahl, s. 244 f. 104 105 106
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=