57 2.5.1. Handelsrätt Också gränsen mellan allmän förmögenhetsrätt och handelsrätt har varit tämligen flytande i nordisk doktrin, och även bolagsrätten har ibland hänförts till obligationsrätten, ibland till handelsrätten. Här har därför utnyttjats ad hoclösningen att i mån av möjlighet låta författarnas egen kategorisering vara avgörande. Ett par doktorsavhandlingar betecknade sig uttryckligen somhandelsrättsliga. Arthur Hindenburgs »OmKjob og Salg. Et Bidrag til en dansk Handelsret» (1872; 219 s.; 8:o) är kanske inte lika berömd som Hagerups avhandling över samma ämne (nedan 3.3.3.), men Hindenburgs bok utkomi en andra upplaga ännu år 1903, och den fick betydelse både för nordisk rättspraxis och de nordiska köplagarna.I Isidor Heckschers »Kreditsalget og Saslgerens Standsningsret. Handelsretlig Studie» (1885; [VI]+207 s.; 8:o) beklagade författaren, enligt titelbladet »Cand juris, Sekretasr hos Industri-Kredit-Aktiebolaget i Stockholm», att han på grund av »min Beskjseftigelse i det praktiske Liv og min mangeaarige Fravzerelse fra Danmark» delvis kunde ha fjärmat sig »fra de der herskende Synsmaader» och inte tillräckligt noga hade kunnat följa med den danska juridiska litteraturen.I förteckningen över oftast använda arbeten nämns dock av svensk litteratur endast ett par artiklar av Afzelius och Nordling. Aagesens enda handelsrättsliga avhandling var »Bidrag till Laeren om Interessentskab og til Fortolkningen af Firmaloven 23 Januar 1862», en i UfR 1877 publicerad omfattande artikel (även särtryck; 107 s.). Aagesen skall ha förfäktat tanken på en särskild handelsrättsvetenskap, men han fick inte gehör för tanken i dansk doktrin. 2.5.2. Sjörätt VilhelmArntzens »Den private Soret efter den danske Lovgivning» (2. Udg. 1883; VI+374 s.; 8:o) behandlade rättsläget före de samnordiska sjölagarna. Bentzons »Den danske Soret» (1899; XVI+700 s. inkl. reg.; 8:o) var den första systematiska framställningen av sjörätten enligt den nya lagen av år 1892. Framställningen byggde på tidigare i hektografisk formutgivna föreläsningar hållna åren 1892—1894, och denvar främst avsedd att vara en lärobok, men med hjälp av de utförliga noterna kunde den enligt författaren även fungera som en handbok. Tamm, Handbuch, s. 205. Recension i UfR 1873, s. 385-388, av 2. uppl. i UfR 1903, s. 277-285 (H. Federspiel). Heckscher, Forord. Recension i UfR1886, s. 785—797 (T.). Se Tamm, Flandbuch, s. 212 not 32. Bentzon, Soret, s. V. Recensioner i UfR 1899, s. 817-830 (L. A. Grundtvig) och TfR 1900, s. 316—328 (Hj. L. Hammarskjöld). 101 103
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=