53 Inledningen (s. 1-22) börjar med en definition av begreppet »Fordringsret», de övriga huvudavsnitten behandlar »Fordringsrettigheders Tilblivelse» (s. 22225), »Indhold» (s. 225-382), »Förändring og Ophor» (s. 382-658) och »Retsbeskyttelse» (s. 658-689). Tamm har påpekat, att systematiken i Lassens »Haandbog» byggde på Windscheids »Lehrbuch des Pandektenrechts».^^ Jul. Lassens bok har inverkat på generationer av nordiskajurister. Dahl, som hänvisade till dess stora betydelse för nordisk rättspraxis och förmögenhetsrättslagstiftning, kallade arbetet »den danske Formueretsvidenskabs ’gyldne Bog’». I synnerhet referaten av rättspraxis var värdefulla, och »Lassens oprindelige Forbillede Windscheid er traadt i Skygge for Dernburg og de store engelske Jurister».Tammhar talat om »den klassiske fremstilling af obligationsretten», som kom att få samma auktoritet som en lagbok.S'* Hagerup ägnade Lassens obligationsrätt en utförlig recension (TfR 1894, s. 32-69), som dock till stor del upptogs av recensentens försvar för viljeteorin mot den av Lassen, men även av Aagesen och Goos samt en del tyska och engelska författare hävdade tillitsteorin (se III 2.1.).S5 Hagerup avslutade sin på många punkter kritiska, men i slutomdömet positiva recension med att beteckna verket som »en Frugt af ligesaa grundig som alvorlig og asrlig Forskning» och med att berömma Lassen för att denne frångått sin tidigare metod att motivera sina påståenden »ved Henvisninger til visse almindelige Principer, der selv fremtraadte som mere eller mindre tvivlsomme Almensxtninger». Genom denna förändring hade arbetet »vundet et videnskabeligt Vasrd, der haever det ikke lidet over dets Forebilleder, Andreas Aagesens Vasrker». Lassen gav också ut »Haandbog i Obligationsretten. Speciel Del» (1897; XXXI+950 s.; 8:o; 2. Udg. ved Henry Ussing 1923). Även den speciella delen byggde på tre tidigare upplagor, »tryckta som manuskript». Lassen kom med en brasklapp rörande benämningen »Haandbog», då vissa ämnen hade behandlats mera kortfattat, och »Lxren om Interessentskab» var utelämnad på grund av Torps tämligen nya arbete (se nedan). Av den i denna del mera sparsamt använda utländska litteraturen framhöll Lassen förarbetena till BGB.^^ Den speciella delen är indelad i sexton kapitel: 1. gåva (s. 1-24), 2. köp m.m. (s. 25-118), 3. byte (s. 119-123), 4. saklega, hyreskontrakt, jordlega, arrende (s. 123—239), 5. gäld, skuldebrev, växlar (s. 239—392), 6. »Sikringskontrakterne», bl.a. borgen och försäkringsavtal (s. 392-547), 7. »Forsorgelseskontrakter» (s. 547-575), 8. »Hasardkontrakter» (s. 575-592), 9. »AfleveringskontrakTamm, Retsvidenskaben, s. 198. Dahl, s. 229. Jfr Tamm, som (Skole, s. 47) framhåller, att även Lassens engelskspråkiga förebilder (Pollock, Wharton) var mycket influerade av tysk doktrin. Tamm, Retsvidenskaben, s. 194 f.; se även Tamm, Handbuch, s. 200 f. Hagerup, TfR 1894, s. 38-58. Hagerup, TfR 1894, s. 68. Jul. Lassen, Speciel Del, Forord. Mycket positiv recension i UfR 1898, s. 853-867 (L. A. Grundtvig). 86
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=