49 Redan på 1870-talet publicerades en förmögenhetsrättslig doktorsavhandling, Niels Lassens »Villien som Forpligtelsesgrund. Bidrag til Lösningen af et brasndende Sporgsmaal i Formueretten» (1874; [II] +160 s.; 8:o). Lassen betonade, att han skrivit avhandlingen under en vistelse utomlands och att han därför nästan uteslutande hade använt sig av »fremmede s^erlig tyske Forfattere», medan danska författare endast nämndes i noterna utan kommentarer.^^ Lassen motsatte sig häftigt den enligt honom rådande läran att basera rättshandlingars rättsverkningar på rättssubjektets vilja, liksomhan också tog avstånd från Windscheids förutsättningslära, medan han själv sökte förklaringen i det faktum, att det existerade »visse almindelige objektive Pligter», som var »de Hasngsler, paa hvilke hele Samhandlen dreier sig».^'^ Redan i doktorsavhandlingen visade Niels Lassen prov på sin förmåga att komma med tillspetsade yttranden. Påståendet, »at Retsvidenskaben ikke lader en Fjer falde fra den ene Formuesphaere til den anden, uden idetmindste at gjore Forsog paa at finde Förklaringsgrunden hertil i de paagjasldende Subjekters egen Villie», betecknades av Aagesen som »meget for stasrkt»,^^ och samma karakteristik kunde användas omden drastiska jämförelsen, att man lika gärna kunde påstå, »at Fundamentet for en Individs Henrettelse er hans Villie, thi man kan jo simpelthen fingere denne eller ’fortolke’ den forbryderiske Handling saaledes, at Henrettelsen implicite ligger i den ...».^^ Niels Lassens senare produktion bestod främst av talrika recensioner och artiklar med förmögenhets- och straffrättsligt innehåll både i UfR och i TfR. Till den allmänna förmögenhetsrätten kan man också räkna den sista av Aagesen själv publicerade avhandlingen »OmSingulasrsukcession i Formuerettigheder inter vivos» (1879; [II] + 176 s.; 8:o). Även hojesteretssagforer Ernst Mollers panträttsliga doktorsavhandling »Daekningsadgang eller Fordringsret. Et Indlasg i den standende Strid om Panterettens akcessoriske Natur med sasrligt Hensyn til Stridens Betydning for sxrskilte Retsafgorelser efter dansk og norsk Ret» (1892; 527 s.; 8:o) kan anses höra till den allmänna förmögenhetsrätten, eftersomsvaret på rubrikens frågeställning också inverkade på panträttens plats i rättssystemet. Liksomi sin tidigare artikel »Bemasrkninger omPanterettens Begreb (efter dansk og norsk Ret)» (TfR1891, s. 1-81) stannade Moller för lösningen att betrakta panträtten som en fordringsrätt, bl.a. för »at man i de praktisk forekommende Tilfxlde alene med stor Tankeanstrasngning og med den hojeste Agtpaagivenhed kan holde ’Fordringen’ ude og i Formen begrasnse Panthaverens Ret til en af Panteretten flydende Dxkningsadgang».^^ Avhandlingen avslutades med ett prinNiels Lassen, Forord. OmNiels Lassens författarskap, se närmare Dahl, s. 231-236. Niels Lassen, s. 2, 5 och 158. Niels Lassen, s. 2; Aagesen, Singuliersukcession, s. 5 not 1. ^ Niels Lassen, s. 13. Moller, s. 509.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=