46 (Transport)» hade, om man överhuvudtaget hade uppmärksammat dem, förvisats till privaträttens allmänna läror. Man hade dock länge inte beaktat sådana rättshandlingars speciella karaktär. Larsen och Gram, liksom Brandt och Hallager i Norge, hade syndat i detta avseende, medan Savigny i »System» hade hävdat begreppet »dingliche Verträge», och liknande tankar hade förts frami Danmark först av P. G. Bang i en provföreläsning år 1830 och senare av A. W. Scheel.52 Nyttan med en samlad framställning av de förmögenhetsrättliga rättshandlingarna var enligt Aagesen också, att man på detta sätt kunde fästa uppmärksamheten på tidigare förbisedda allmänna synpunkter. En sådan allmän synpunkt var »det i Almenvellets Tarv, nemlig Hensynet til Omsastningens Sikkerhed grundede Princip, at den, der i god Tro indlader sig i en Omsxtningsretshandel om Erhvervelse af en vis Formuerettighed og faar denne Erhvervelse fyldbyrdet», fick »en exstinktiv Erhvervelse», omdet visade sig, att överlåtaren inte var den rätta innehavaren av rättigheten; Aagesen införde själva termen i dansk rätt, där man tidigare talat om inskränkningar i vindikationsrätten.^3 Till sin uppbyggnad liknar Aagesens förmögenhetsrätt allmänna framställningar av andra rättsområden. Verkets inledning består egentligen av »Indledende Bem^erkninger om Forelzesningens Plan og Omfång» (s. 1-8) och de fyra första paragraferna: 1. »Formuerettens Begreb og dens Plads i det danske Retssystem» (s. 9-79), 2. »Om de nzermere Graenser for Formueretten som Videnskabsfag» (s. 79-95), 3. »Den danske Formuerets Kilder» (s. 96-100) och 4. »Omvidenskabelige og andre literasre Hjzelpemidler» (s. 100-133). Därefter följer »Om Formuerettigheder i egentlig Forstand» (s. 133-137), »Om Adskillelsen mellemRaadighedsrettigheder og Fordringsrettigheder» (s. 137-446, med särskilda avsnitt omäganderätten, s. 245-311, och »De begrasnsede Raadighedsrettigheder», s. 313-446) och »Om de Retsmidler, der staa til den berettigedes Raadighed ved Brud paa Formuerettigheder» med »Retshaandhxvelsesmidler, der sigte til at afvasrge Retsbrud» (s. 447-540) och »Retshaandhasvelsesmidler, der sigte til at oprette eller ophasve den ved et Retsbrud bevirkede Forstyrrelse i Formuerettigheder» (s. 540-877). Tammhar betvivlat det berättigade i att Dahl hänfört Aagesen till »Reaktionen mod Orsted».^"^ Aagesen hörde till den mera spekulativt betonade och systematiska riktning, somgrundats av Bornemann (del II, s. 41 f.) och senare fortsattes av Goos, men som dock inte upprepade Bornemanns (tämligen modesta) kritikav Orsteds metod; t.ex. Orsteds biograf Carl Ussingpåstod, att Aagesen hade förenat den »Synthesens Aand», somBornemann fört in i dansk rättsvetenskap, med »den sande Orstedske Realisme».^^ Aagesen hade tidigt Aagesen, s. 2 f. 55 Aagesen, s. 5; Tamm, Retsvidenskaben, s. 189. 5'* Tamm, Retsvidenskaben, s. 187; jfr Dahl, s. 200 ff. 55 Carl Ussing, s. 156.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=