45 unyttigt» och saknade dessutom »real Vxrdi og Virkning».Också i detta fall resulterade kommentaren till Deuntzers framställning slutligen i ett självständigt arbete, »Den danske Personret» (1916-1918; se del IV). Till personrätten kan man också räkna C. A. Tvermoes’ »Oplysninger om Kvindens Retsstilling efter dansk Ret» (1910; 101 s. inkl. reg.; 8:o), som behandlade kvinnans ställning inom privaträtten (s. 10-71), den offentliga rätten (s. 72-92) och straffrätten (s. 93-94). J. H. Olivarius, tjänsteman i inrikesministeriet, gav med ministeriets understöd ut »Stiftelser. Fremstilling af de gasldende Regler om Stiftelser (Legater, Hospitaler, Kloster)» (1910; 181 s.; 8:o). Boken var ämnad för praktiskt bruk och innehöll en förteckning över existerande legat år 1910. Författaren kände tydligen inte till samtida dansk doktrins negativa inställning till begreppet »juridisk person», som han »[ejfter den nu almindelige Lzere» använde utan reservationer.^^ 2.4.3. Förmögenhetsrätten 2.4.3.1. Allmänna läror och allmän förmögenhetsrätt Efter Aagesens död gav Evaldsen och Goos ut hans föreläsningar »Indledning til den danske Formueret» (1881; 899 s.; 8:o), somär en ny typ av framställning i nordisk rättslitteratur; följande arbete omförmögenhetsrättens allmänna del gavs ut av Fredrik Stang i Norge först år 1911 (se del IV). Aagesen inledde också med att motivera sin samlade framställning av det, somdittills hade varit »spredt paa forskjellige Steder i Tingsretten, i Obligationsretten og i Privatrettens almindelige Del ...». De viktigaste ämnena i framställningen var enligt författaren »Begrebet Formueret i objektiv Forstand, Begrebet Formuerettigheder (Formueret i subjektiv Forstand), de vigtigste Sondringer indenfor dette Begreb, navnlig Adskillelsen mellem Rettigheder over Ting (Raadighedsrettigheder) og Fordringsrettigheder mod Personer, Reglerne omFormuerettigheders Tilbliven og Ophor, ... navnlig Lseren omFormueretshandler, o. s. v.».5i Just »Lasren omformueretlige Retshandler» var ett huvudämne, somenligt Aagesen tidigare hade varit »Gjenstand for en noget spredt Fremstilling» främst i läran om avtal i obligationsrättens allmänna del, medan »Retshandlerne paa Tingsrettens Omraade, in specie Overdragelsesretshandlerne samt Retshandlerne om Overdragelse af alt stiftede Fordringsrettigheder til andre Bentzon, Personret, s. 134. Se även Tamm, Maskeballet, s. 205. Olivarius, s. 7. Aagesen, s. 1. Om Aagesens »Formueret», se även den ingående framställningen i Tamm, Handbuch, s. 190 f. och Tamm, Retsvidenskaben, s. 187—190.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=