44 man inomden allmänna rättsläran endast kunde ge »det almindelige Grundlag for Opfattelsen af Begreberne Retskilde, Lov, Kundgorelse, subsidiasr Ret, Fortolkning etc., medens Privatrettens alm. Del har maattet undersoge disse og andre beslaegtede Sporgsmaal nasrmere udfra vor positive Rets Bestemmelser og Opfattelser i Theori og Praxis».'^^ »Retskilderne» består förutomden korta inledningen (s. 1-3) av kapitlen »Loven» (s. 3-51), »Retsreglernes Arter og Ophor af Gyldighed» (s. 51-67) och »Subsidiasre Retskilder og Fortolkning» (s. 67—357). Också detta arbete förblev ofullbordat; Bentzon lovade ännu i förordet till det tredje häftet år 1907, att »en Fremstilling af ’anden retlig Fortolkning’ vil komme som et 4. og sidste Hjefte, antagelig til Efteraaret», men detta häfte utkomaldrig. Beträffande Bentzons rättskällelära och lagtolkningslära hänvisas till framställningen i kap. III (1.3.2.3. och 1.4.2.). 2.4.2. Personrätten Periodens första framställning av personrätten som ett skilt rättsområde var igen ett »Grundrids» av Deuntzer, »Kort Fremstilling af Den danske Personret (2det Afsnit af Privatrettens almindelige Del)» (1880; [I] +82 s.; 8:o; 3. Opl. 1889); rubrikens tillägg inomparentes visar, att man även i Danmark började införliva personrätten i privaträttens allmänna del. Den lilla skriften, som enligt titelbladet hade använts vid föreläsningar hösten 1874, är på sedvanligt sätt indelad i avsnitt omfysiska och omjuridiska personer. Deuntzer knöt an till den tidigare debatten omjuridiska personer (del II, s. 358 ff.) genomatt konstatera, att benämningen »fingeret eller tsenkt Person» kanske skulle ha varit »mere treffende» än uttrycket »juridisk Person», men att det sistnämnda uttrycket i alla fall var »heldigere end de tidligere Benxvnelser ’moralsk’ eller ’mystisk’ Person».'*^ Bentzon övertog undervisningen i detta ämne efter Deuntzer, och han gav år 1897 ut »Den danske Personret. Paa Grundlag av Prof. Dr. jur. J. H. Deuntzers Personret» ([III]+140 s.; 8:o; 3. Udg. 1904), som enligt uppgift på titelbladets insidavar en med Deuntzers tillstånd gjord bearbetning av den tredje upplagan av dennes personrätt. Med hänvisning till Scheel framhöll Bentzon, att man kunde behandla »Subjektets personlige Ejendommeligheder» i de speciellare avsnitten tillsammans med »alle andre Retsforholdet beherskende Regler» och att man endast i privaträtten, men däremot varken inomstats- eller straffrätten hade en särskild personrätt.Bentzon följde också den i det sena 1800-talets danska doktrin allmänna negativa ståndpunkten till begreppet »juridisk PerEnligt Bentzon var begreppet terminologiskt sett »i det Vassentlige 48 son». Bentzon, s. 1 ff. Deuntzer, Personret, s. 3. Bentzon, Personret, s. 2 f. Recension i UfR1900, s. 103-106 (H. B. Krenchel). Se Tamm, Maskeballet, s. 201 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=