43 Troels G. j0rgensen citerar ett brev av Nellemann till Aubert år 1886, i vilket Nellemann beskrev Deuntzer som »af politiske Grunde paa Kant med Juristverdenen».^^ Då Deuntzers rättsvetenskapliga produktion i allmänhet har bedömts negativt, kunde man därför anta, att kritiken skulle ha baserat sig på politiska meningsskiljaktigheter. Man bör dock komma ihåg, att inte heller hojreideologen Matzens juridiska arbeten fick något renodlat positivt mottagande, och även kritiken av Deuntzer byggde på sakliga grunder. Författandet av arbeten av typen »Grundrids» var inte tacksamt, sombedömningen av A. F. Kriegers bok visar (del II, s. 50 f.). Kritiken av Deuntzers produktion har också koncentrerat sig på hans kortfattade läroböcker i synnerhet om civilrättens allmänna läror, medan hans mera omfattande arbeten har fått beröm. Enligt Dahl hade Deuntzers korta läroböcker »Grundridsets Fortrin ..., men samtidigt fulgte Grundridsets Mangier demsom en Skygge». Bentzon, som med tiden fick överta hela civilrätten efter Deuntzer,'*' gav ut olika framställningar, som ofta hade nära anknytning till Deuntzers läroböcker, men som också röjde, att Bentzon på många punkter hade helt andra uppfattningar är sin företrädare. Denna del av Bentzons produktion inleddes av »Noter til Privatrettens almindelige Del» (1899; 172 s.), somutkomi hektograferad form och som byggde på den andra upplagan av Deuntzers ovan nämnda arbete."*^ Det kunde diskuteras, om rättskälleläran hörde till den allmänna rättsläran eller till privaträttens allmänna del, och även Bentzon tvekade mellan de olika alternativen. I noterna till Deuntzers lärobok (1899) ansåg Bentzon ännu, att det beträffande rättskälleläran var »umuligt at drage en rationel Grasnse mellem, hvad bor gives ... [i den allmänna rättsläran] og hvad i Privatrettens almindelige Del», och att man traditionellt hade behandlat grundfrågorna i den allmänna rättsläran och »denne Betragtnings speciellere Udformning» i privaträttens allmänna läror, även om en samlad framställning vore bättre. Bentzon föredrog följande år själv att räkna sitt i tre häften åren 1900—1907 utkomna arbete »Retskilderne. Til Brugved Forelaesninger» (1905 enl. titelbladet; 360 s.; 8:o) till privaträttens allmänna del.'*'* Han hänvisade nu till A. W. Scheels »udmasrkede Bog» »Privarettens almindelige Del» (del II, s. 52), vars första del behandlade rättskällorna, men medgav, att rättskälleläran »omfatter fornuftigvis paa de fleste Punkter hele Retssystemet», och ansåg slutligen, att Troels G. Jorgensen, s. 47. '*° Dahl, s. 223. ■*' Dahl, s. 245. Bentzon, Noter, s. 1. Bentzon, Noter, s. 2 f. Jfr Tamm, Retsvidenskaben, s. 182.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=