42 tygelser.^'^ Goos förklarade heller aldrig, vad han förstod med sitt ständigt återkommande rättesnöre »det sasdelige Princip», »den sxdelige Norm».^^ Man kunde alltså inte använda sig av en idealrätt vare sig för bildandet av rättsregler enligt sakens natur eller för kritiken av gällande rätt.^^ Bentzon hade redan tidigare tagit avstånd från tanken på det enda riktiga rättssystemet (se III 1.2.3.). Peter Hoilund har med fogtalat omBentzons radikala anståndstagande från traditionen, dvs. den etiska rättsläran i Goos’ och tidigare i F. C. Bornemanns anda.^^ Ett udda arbete är Joachim Hagens »Til Ret og Lovgivning. Juridiske Aforismer, 1.-2. Hasfte» (1888-1889; 147 s.; 8:o) med den missvisande titeln, då samlingen består av sex uppsatser, »1. Villieserklaering og Retsforfolgning», »2. Brug og Misbrug af Magten ved Formueretshandler», »3. Falske Retsforhold», »4. Arvelod i Forhold til Eiendom», »5. Debitors Betalingsevne (Akkomodatio)» och »6. .Tlrefornasrmelser». Jul. Lassen talade om »[dJette ... ejendommelige og originale Arbejde», sominnehöll »ved Siden af meget besynderligt og sasrt» också »asgte Tanker af blivende Vaerdi». I synnerhet kunde man framhålla uppsatsen omärekränkningar, men aforismerna led dock »noget af Autodidaktens Svagheder».^^ 2.4. Privaträtt: civilrätten 2.4.1. De allmänna lärorna Johan Henrik Deuntzer, som svarade för undervisningen i civilrätt och processrätt, gav under sin professorstid ut flera kortfattade läroböcker i dessa ämnen. Läroböckerna var i allmänhet skrivna för att användas i undervisningen, och de hade genomgående förklaringen »Trykt som Manuskript til Brug ved Forelaesninger» på titelbladet. »Trykt somManuskript» var en i den danska litteraturen ofta förekommande ursäkt för att texten inte var helt genomarbetad, och den ansågs skydda författaren för recensioner. Att denna brasklapp var så vanlig just i Danmark berodde uppenbarligen på, att man här ofta tryckte också halvfärdiga föreläsningsmanuskript, medan man i de andra nordiska länderna nöjde sig med hektograferade, stencilerade osv. utgåvor, som redan till utförandet visade, att texten inte var slutgiltig. På de allmänna lärornas område gav Deuntzer ut »Kort Fremstilling af Retssystemets navnlig Privatrettens almindelige Del (Iste Afsnit)» (1875; 88 s.-(-Indhold; 8:o; 3. Udg. 1894); det andra avsnittet behandlade personrätten (se nedan). Bentzon, Retslaere, s. 21 f. Bentzon, Noter til Goos, s. 146 f. Bentzon, Retslazre, s. 25 f. Hoilund, s. 113. 38 DEL (Bricka) VI, s. 470.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=