31 Den nya tidskriftens första nummer inleddes ståtligt med Hagerups viktiga artikel »Nogle Ord omden nyere Retsvidenskabs Karakter» (se III 1.1.2.)- I den första årgången ingick vidare artiklar av J. H. Deuntzer, Jul. Lassen, Bredo Morgenstierne, Ernst Nordling och Trygger samt en översatt uppsats av den tyske rättshistorikern Konrad Maurer. Vidare publicerade man en översikt över svensk och recensioner av dansk och norsk litteratur från 1880-talet samt Ebbe Hertzbergs anmälan av den nyaste tyska rättshistoriska litteraturen med nordisk anknytning. Tidskriftens första debatt bestod av ett genmäle av Carl Ussing mot Hagerups inledningsartikel och Hagerups svar (se III 1.1.3.). Den i den första årgången utvecklade redaktionella linjen tillämpades under hela den här behandlade perioden: alla rättsvetenskapens grenar var företrädda, och redaktörernas strävan till en nationell balans mellan de tre skandinaviska länderna hade framgång. Tidskriftens omfång gjorde det möjligt att publicera långa uppsatser somtill sidantalet nästan motsvarade monografier; som exempel kan nämnas Johs. Berghs »Om Betingelserne for Gjzesteretsbehandling efter norsk (dansk) Civilproces» (1889; 138 s.), Herman Rydins »Om föreningsrätt och församlingsfrihet med särskild hänsyn till svenska lagstiftningen» (1892; 107 s.) och Eyvind Olriks »OmSondringer indenfor Forbryderne, med sasrlig Hensyn til Modsxtningen mellem Lejligheds- og Vaneforbrydere» (1893; 128 s.). Den mest omfångsrika artikeln var Jon Skeies tvådelade framställning »Om .iTrekrzenkelser efter norsk Ret» (1903—1904) på sammanlagt 280 sidor, vilken senare kom ut som en monografi (nedan 3.5.). Norska avhandlingar publicerades några gånger somgratis bilagor till TfR, så bl.a. Absalon Tarangers doktorsavhandling år 1897 (se nedan 3.10.2.). Den finländska insatsen var obetydlig; Rabbe Axel Wredes »Drag af fornfinskt rättslif» (1896) samt Julian Serlachius’ två artiklar, »Om solidarisk ansvarighet» (1902) och »Stadganden om oberättigadt riktande i finsk rätt» (1903). I tidskriften ingick undantagsvis också översättningar av tyska artiklar, av vilka kan nämnas Franz von Liszts »Kritik af det norske Straffelovudkast» (1889). Av redaktörerna var förutom Hagerup i synnerhet Niels Lassen aktiv; efter flera fristående artiklar under TfR:s första år skrev han åren 1895-1912 den mycket beaktade serien »Meddelelser» från dansk, främst Hojesterets praxis.'^ Det »forste retsvidenskabelige Arbeide af en nordisk Forfatterinde», Mathilde Wergelands ».T!ttlei5ing. En Maade at indfore u^egte Barn i Slazgten i gammelnorsk Ret» publicerades år 1890 (s. 257-280); enligt redaktionens uppgift hade den ursprungligen tyskspråkiga texten tidigare blivit godkänd somavhandling för filosofie doktorsgraden vid universitetet i Ziirich.^o En samlad genomgång av artikelmaterialet i TfRär inte möjlig inomramen för detta arbete, och en del viktigare uppsatser nämns i samband med respekSe närmare Gagnér, TfR 1999, s. 299 f. TfR 1890, s. 257 not 1. Wergeland hade studerat för Konrad Maurer i Miinchen, och hon blev professor i historia vid universitetet i Wyoming år 1902; se närmare Diibeck, TfR1987, s. 43 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=