489 politiker, en av grundarna av Nya Pressen 1883, dess huvudred, till dess indragning 1900, då L. flyttade till Stockholmoch verkadedär sompublicist. Åter till Finland 1905, huvudred, för den ånyo grundade Nya Pressen 1906-1913 och för Dagens Press 1914-1917. Landtdagsman 1885-1900, 1917. En av grundarna av Svenska Folkpartiet, dess ordf. 1907-1917. Skrifter: Försäkringsväsendet (1882; jur. dr.avh.). Ett halvt år som Finlands pressrepresentant i Sverige (1919). Den svenska nationalitetens i Finland samlingsrörelse (1921). Ett par skådespel. Litteratur: KE III, s. 433—436 (Gunnar Castrén). SE, s. 458. Livijn, Carl Magnus (1861-1934). Stud. i Jönköping 1879, fil. kand. 1883, jur. kand. 1887, jur. lic. 1893, jur. dr 1894 vid Lunds univ. Auskultant i Göta hovrätt 1887, vice häradshövd. 1890. Bitr. sekr. i nya arbetareförsäkringskommittén 1892-1893. Docent i civilrätt vid Lunds univ. 1894, där notarie i jur. fakulteten 1896, doc. i spec, administrativrätt och spec, privaträtt 1897, uppehöll tidvis professuren i processrätt 1900-1902, avsked från docenturen 1907. Sakkunnig i utarb. av 1910 års sjukkasselag. Sedan 1896 advokatverksamhet i Malmö, led. av Sveriges advokatsamfund 1900. Skrifter: Om moderna socialpolitiska lagar och lagförslag angående arbetsklassens betryggande mot de ekonomiska följderna af s. k. olycksfall i arbete, I (1893; jur. dr.avh.). Omstämning till svaromål samt omgenstämning enligt gällande svensk allmän civilprocessrätt, I (1896). Omden nya hyreslagstiftningen (1900). Litteratur: SBL 23, s. 759. Justitiematrikel 1902, s. 153 f. Justitiematrikel 1914, s. 215. SvJT 1934, s. 318. Magnusson, Bjarni Einarsson (1831-1876). Student i Reykjavik 1854, jur. kand. vid Köpenhamns univ. 1860, syslomaöur i olika ’sysslor’ på Island fr. 1861 till sin död. Skrifter: Skyrsla umlestrarfélag Vestmannaeyja (1869). Yfirlit yfir hin helztu atriöi i fätarkralöggjöf Islands (1875). Litteratur: Lögfrasdingatal, s. 39 f. Malmgren, Gustaf Robert (1875-1947). Studentex. 1893 i Göteborg, fil. kand. vid Göteborgs högskola 1898. Jur. kand. 1903 vid Lunds univ., där jur. lic. 1908 och jur. dr 1909. Tingstjänstgöring 1904-1906, amanuens vid Göteborgs domkapitel 1906-1908. Docent i stats- och förvaltningsrätt 1910, prof. i stats-, förvaltnings-, kyrko- och folkrätt 1911-1941 vid Lunds univ. Stadsfullmäktig i Lund 1927-1930 (högern), led. av olika nämnder och styrelser inomkommunal och kyrklig förvaltning. Flera sakkunniguppdrag. Red. för Statsvetenskaplig tidskrift 1922-1944. Skrifter: Omsärskilda utskott (1908; jur. dr.avh.) Stadsbildningen från rättslig synpunkt (1910). Sveriges grundlagar och tillhörande författningar, med förklaringar (1921; 5. uppl. 1947). Sveriges författning, I (1929-1932; 2. uppl. 1945), II (1936-1941). Riksdagen och lagstiftningen (1934; i Sveriges riksdag, 11:14). Litteratur: SBL 24, s. 772—77A (Stig Jägerskiöld). SMK 5, s. 209 f. (E. Sprinchorn). Nekrolog i SvJT 1947, s. 712 f. (Halvar G. F. Sundberg). Martin, Hugo Wilhelm (1849-1899). Studentex. i Stockholm 1868, jur. kand. 1876, jur. lic., jur. dr och docent i sv. allm. lagfarenhet och romersk rätt 1880 vid Uppsala univ. Avgick från docenturen 1882, därefter administrativa uppgifter. Vice häradshövd. 1877. Skrifter: Omackord i konkurs enligt svensk rätt (1880, jur. dr.avh.). Litteratur: SBL 25, s. 183. SMK5, s. 250 f. (Sigurd Lindman).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=