30 A. W. Scheel, Nellemann, Matzen och Deuntzer samt Stobbe, sompåstods ha skrivit en dansk privaträtt! I förteckningen över den svenska litteraturen fanns Montgomerys »Handbok i Finlands allmänna privaträtt» samt Nehrmans arbeten och en mängd äldre dissertationer av bl.a. Johannes Loccenius, Carl Lundius och Olof Rabenius.*'^ 1.4. Tidsskrift for Rettsvitenskap Planerna på en samnordisk juridisk tidskrift behandlades redan på det tredje juristmötet i Kristiania år 1878, dock ännu utan konkreta resultat.'^ I själva verket fanns det redan en nordisk förebild av nyaste datum med juridisk anknytning att tillgå, då F. Stuckenberg samma år i Köpenhamn hade börjat ge ut »Nordisk Tidsskrift for Fxngselsv^esen og ovrige penitentiasre Institutioner», som betecknades som organ för »Den nordiska penitentiärföreningen» (från år 1890 med titeln »Nordisk Tidsskrift for Fasngselsvassen og praktisk Strafferet» och med Per Assarsson, Carl Goos och Bernhard Getz sommedarbetare). En ekonomisk grundval för den påtänkta nordiska juristtidningen skapades dock först genom en insamling i Norge för Frederik Stang d.ä., vilken efter Stängs död ledde till bildandet av »Stiftelse til Statsminister Frederik Stängs Minde», som påtog sig det ekonomiska ansvaret för tidskriften.Efter detta beslut kunde »Tidsskrift for Retsvidenskab» (enligt dåtida stavning) börja komma ut år 1888 med Johannes Bergh och Francis Hagerup från Norge, Carl Goos och Niels Lassen från Danmark och Ivar Afzelius och Ernst Trygger från Sverige somredaktörer; i praktikenfungerade Hagerup redan från början somhuvudredaktör. Enligt redaktionens »Prospekt» var TfR:s »Hovedoiemed at danne et Bindeled saavel mellemRetsforskningen i de nordiske Lande indbyrdes sommellem denne og Retsvidenskabens Bevxgelser i Udlandet». Förutomartiklar ämnade man publicera översikter över både nordisk och främmande litteratur och meddelanden om mera betydande lagstiftningsarbeten, medan tidskriften däremot »ikke som Regel er beregnet paa Publikation af praktiske Retstilfaslde». Trots denna inskränkning hoppades redaktörerna, att tidskriften skulle komma att tillhandahålla »et Stof, hvor ikke blot den theoretiske Retsforsknings Krav er skeet Fyldest, men hvor ogsaa den praktiske Fagmands Interesser kommer til sin Ret».'^ Tidskriften fick prenumeranter i de nordiska länderna, men intresset varierade. Hagerups av Gagnér citerade uppgift om tidskriftens ekonomi visar, att TfR i slutet av 1900-talets första decennium hade omkring 190 prenumeranter i Norge och omkr. 120 i Danmark, men endast omkr. 70 i Sverige. '■* Synnestvedt, s. 2>\7-l>22. Se Henrik Tamm, s. 56 och 208 f. Se Henrik Tamm, s. 61. >7 TfR 1888, s. Illf. ■8 Gagnér, TfR 1999, s. 296.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=