478 Gröndahl (fr. 1906 Rautapää), Hugo Walentin(1874-1922). Student 1891, fil. kand. 1893, jur. kand. 1899, jur. lic. och jur. dr 1903 vid Helsingfors univ. Auskultant i Viborgs hovrätt 1899, vice häradshövd. 1901. Tjänstgjorde i senaten fr. 1903, fr. 1908 senator och led. av senatens ekonomiedep. samt bitr. chef för dess civilexp. President i Högsta förvaltningsdomstolen 1919-1922. Skrifter: Pää-interventsioonista Suomen oikeuden mukaan (1903; jur. dr.avh.). Litteratur: Finlands jurister 1909, s. 233. Finlands jurister 1926, s. 488. Hagen, Joachim (1845-1891). Student 1864, jur. kand. vid Köpenhamns univ. 1871, därefter volontär i justitieministeriet och fuldmsegtig. Fr. 1875 overretssagforer i Köpenhamn till sin död, fr. 1882 samtidigt lärare i rättslära vid Soofficersskolen. Skrifter: Kortfattet Oversigt over den danske militaire Strafferet (1886). Til Ret og Lovgivning. Juridiske Aforismer, 1.-2. H. (1888—1889). Litteratur: DEL (Bricka) VI, s. 470. Hjorth-Nielsen, s. 129. Hagerup, George Francis (1853-1921). Student i Trondheim 1870, studerade först medicin, sedan juridik, jur. kand. vid univ. i Kristiania 1876, därefter studier i Miinchen, Leipzig och Paris. Efter hemkomsten edsv. fullmektig, universitetsstipendiat 1879, ett par månader som konst, prof., jur. dr 1885 och åter konst, prof., utn. till prof. i rättsvetenskap (straffrätt, process, senare också rättsencyklopedi) 1887. Justitieminister 1893-1895, statsminister 1895-1898, därefter åter prof. Stortingsrepresentant 19001903 och 1903-1906, ånyo statsminister 1903-1905. Avgick fr. professuren 1906, då utnämnd till sändebud i Köpenhamn och Haag, senare i Bryssel och fr. 1916 i Stockholm, där han stannade till sin död. Medl. av olika lagkommittéer. Grundade 1888 TfR och var dess huvudred, till sin död. Verksami internationella organisationer, bl.a. medl. av folkrättsinstitutet och det interparlamentariska förbundet. Medlemav stortingets Nobelkommitté fr. 1906, regeringens rådgivare i internationella frågor, ledde den norska delegationen vid Nationernas Förbunds första möte i Geneve 1920, s. å. medl. av en av Nationernas Förbund tillsatt internationell juristkommitté som skulle utarbeta utkast till statuter för en fast internationell domstol. Skrifter: Om Kjob og Salg (1883; 2. Udg. 1884). OmTradition som Betingelse for Overdragelse af Eiendomsretten til Losore (1885; jur. dr.avh.). Den norske Panteret (1889). Forelxsninger over den norske straffeproces (1892; 2. udg. 1904—1905). Forelaesninger over den norske civilproces (1895-1901). Strafferettens specielle del (1897). Utvalgte mindre juridiske afhandlinger, I-II (1901; 1913). Forelassninger over Retsencyclopaedin (1906; 3. udg. 1931). Strafferettens almindelige Del (1911). Ret og kultur i det 19de aarhundrede (1919). Lagkommentarer (bl.a. av straffeprocesloven; 1889, tills, med Getz; av straffeloven; 1903). Talrika mindre arbeten, läroböcker, recensioner och artiklar, särskilt i TfRoch NRt. Litteratur: NBL 5, s. 230-246 (Chr. L. Lange). NBL 2, 3, s. 473 f. (Bodil Chr. Erichsen/Jon Gunnar Arntzen). Amundsen I, s. 78 f. Nekrologer i TfR 1922, s. 1 ff. Hagströmer, Johan Vilhelm (1845-1910). Studentex. i Stockholm 1865, jur. kand. vid Uppsala univ. 1870. Auskultant och e.o. notarie i Svea hovrätt 1870. Docent i sv. allmän lagfarenhet och romersk rätt 1872-1877, samtidigt tf. adjunkt och olika professorsförordn., e.o. prof. i kriminalrätt 1877, fr. 1888 prof. i straffrätt, allt vid Uppsala univ., där jur. hedersdr 1877 och fil. hedersdr 1893. Led. av Nya lagberedningen 18861887. Skrifter: Om aktiebolag enligt svensk rätt (1872; doc.avh.). Om frihetsstraffen (1875). Granskning af förslaget till strafflag för storfurstendömet Finland (1879).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=