475 Adgang til at omstode sin Skyldners Retshandler (1881). Ompaaanke til heiere ret i civile og kriminelle sager (1884). Litteratur: NBL 4, s. 430—437 (Per Augdahl). NBL 2, 3, s. 283 f. (Georg Fredrik Rieber-Mohn). A. Vogt, Bernhard Getz (1950). Minnesord i TfR 1901, s. 341-357 (Francis Hagerup). Gjelsvik, Nikolaus (1866-1938). Student i Stavanger 1887, jur. kand. vid univ. i Kristiania 1893, edsv. fullmektig 1893-1894, konst, sorenskriver 1895, studier i Tyskland 1895—1896. Docent i rättsvetenskap 1897, jur. dr 1898, prof. 1906—1936 vid univ. i Kristiania. Konsulent vid Nobelinstitutet 1905-1907, e.o. domare i Hoyesterett 1901-1920. Hedersdr i Leipzig 1929. Språkpolitiker; arbetade för landmålet (nynorsk). Skrifter: Omvildfarelsens indflydelse paa retshandlers gyldighed (1897; jur. dr.avh.). Skadeserstatning for retmasssige handlinger (1897). Er Norge forpligtet til at taale de svenska lappers renbeitning her i riget? (1904). Die norwegisch-schwedische Union, ihr Bestehen und ihre Lösung (1912; tills, med Anathon Aall). Innleiding i rettsstudiet (1912; ny utg. 1924; 5. utg. ved N. P. Langvand o. S. Thune 1968). Lierebok i Folkerett (1914). Lserebok i millomfolkelegprivatrett (1918). Norsk tingsrett (1919; 2. utg. 1926). Norsk personrett (1923). Talrika mindre arbeten. Översättare av norska lagar fr. bokmål till nynorsk. Litteratur: NBL 4, s. 468—472 (Ragnar Knoph). NBL 2, 3, s. 296 f. (Kåre Lilleholt). Amundsen I, s. 72-75. Nekrolog i TfR 1939, s. 123-126 (F. Schjelderup). Goos, August Herman Ferdinand Carl (1835-1917). Student 1851 i Christianshavn, jur. kand. vid Köpenhamns univ. 1857. S. å. volontär i det slesvigske ministerium, slesvigsk jur. kand. 1858. En utlandsresa med uppehåll i Rom, Miinchen, Paris och London 1859-1861. Kanslist i det slesvigske ministerium 1860. Lektor 1861, prof. 1862 vid Köpenhamns univ. (allmän rättslära och straffrätt, senare också straffprocess). Medlem av konsistorium fr. 1871, univ:s rektor 1879—1880. Utg. av univ:s årsbok 1864—1893. Vald till medlem av folketinget 1880, kongevalgt medlem av landstinget 1885—1917. Kulturminister (kyrko- och undervisningsminister) 1891-1894. Överinspektör for fa^ngselsvsEsenet fr. 1884. Måste 1893 avstå från rätten att återinträda i professuren. Direktör för De kgl. dovstummeinstitutter och ordf. för styrelsen för Det kgl. blindeinstitut 1894. Justitieminister 1900—1901. Medlemav olika lagberedningskommissioner. Gehejmeetatsråd 1894, gehejmekonferensråd 1912. Skrifter: Om yEgtefasllers Stilling i formueretlig Henseende efter vore aeldre og nugseldende Love (1859; univ:s guldmedalj). Indledning til den danske Strafferet (1875). Den danske Strafferets almindelige Del, I (1878). Den danske Strafferets specielle Del (1895-1896). Främst, av den nordiska straffrätten i Nordisk Retsencyklopsedi (Almindelig Del, 1882, Speciel Del, 1899). Forela^sninger over den almindelige Retslsere, I-II (1889-1892). Udkast til Lov omStrafferetsplejen med Motiver (1873). Strafferetsplejens alm. GrundscCtninger (1878). Den danske Straffeproces i Forhold til Strafferetsplejens Grundsjetninger fra Chr. V.s Lov til Nutiden (1880). Mindre skrifter och artiklar. Litteratur: DBL 5, s. 242-244 (Ditlev Tamm). Troels G. Jorgensen, s. 11-30. Tamm, Retsvidenskaben, s. 178-181. Nekrolog i TfR 1918, s. 1—27 (Viggo Bentzon). Gram, Gregers Winther Wulfsberg (1846-1929). Student 1864, jur. kand. vid univ. i Kristiania 1869, därefter ett år som edsv. fullmektig och konst, sorenskriver, ett år i Frankrike. Anst. i justitiedep. 1873. Domare vid de internationella domstolarna i Egypten 1875-1882. Konst, amtmann i Nordlands amt 1883, e.o. assessor i Hoyesterett 1884, norsk statsminister i Stockholm 1889-1891 och 1893—1898, därefter stiftamtmann i
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=