29 s.; 8:o; 2. uppl. 1882) förblev tillsammans med A. C. Evaldsens »Fortolkningav Vexelloven, udarbejdet for praktiske Jurister og andre Forrastningsma^nd» (1881; VII +389 s.; 8:o) periodens enda arbeten, sombehandlade en gemensam nordisk lag. Växellagskommissionen (i vilken Aubert varit medlem) hade nämligen år 1878 gjort ett helt enhetligt utkast med en dansk-norsk samt en svensk text av likadant innehåll,varför det var naturligt att skriva en nordisk kommentar. Fvaldsens arbete komtrots de angivna tryckåren ut först. Aubert hänvisade till den nytta han hade haft av A. C. Fvaldsens kommentar, som dock hade utkommit så sent, att Auberts skrift redan börjat tryckas. Aubert framhöll vidare, »hvilken overordentlig Nytte» han hade haft av den tyska växelrättslitteraturen.^' Betydelsen av tysk rätt syns också av att bilagan i slutet av framställningen består av de nordiska växellagarna och den tyska växellagens text i parallella spalter. Senare samnordiska lagar var inte längre likalydande, och kommentarer till dessa kan därför räknas till den nationella litteraturen. Den aktive skandinavisten Krieger hedrades med »Smaaskrifter tilegnede A. F. Krieger ..., den 4. Oktober 1887 af nordiske Forfattere» ([III]+407 s.; 8:o), den första festskriften för en nordisk jurist. Innehållet är endast till en mindre del rättsvetenskapligt, då även bl.a. historiker hade lämnat bidrag. Ftt verkligen nordiskt arbete är den norskfödda, i Sverige bosatta jur. stud. Anna Bugge Wicksells lilla reformskrift »Hustruens retslige stilling. Fn kritisk undersogelse» (1891; 11 +58 s.; 8:o), somhade ett förord av Bjornstierne Bjornson och som behandlade de skandinaviska äktenskapslagarna och tidigare reformförslag samt framlade egna förslag till ändringar.'^ Till den nordiska rättslitteraturen kan också räknas ett par på franska i Paris publicerade arbeten för en internationell publik. »Éléments de droit civil scandinave (Danemark, Norvége, Suéde)», utg. av titulärprofessorn i Lausanne Frnest Lehr, under medverkan av Hans Munch-Petersen, Kristen Johanssen, Flsa Fschelsson (1901; XV+416 s.; 8.o) är en översikt av de skandinaviska civilrättsordningarna och behandlar, såsom redan av rubriken framgår, inte finsk rätt.'^ Den i uppslagsverk och biografier helt obekante norrmannen Magnus Synnestvedts i den juridiska fakulteten vid universitet i Paris försvarade doktorsavhandling i internationell privaträtt »Le Droit International Privé de la Scandinavie» (1904; XIV+328 s.; 8:o) var uppdelad i svensk och norsk rätt, bland källorna till den sistnämnda ingick dock även nyare danska arbeten av Se Henrik Tamm, s. 204 f. ” Vexelret, Forord. Se närmare Diibeck, TfR 1987, s. 44 f. Positiv recension, dock med många anmärkningar omsakfel i TfR1901, s. 202-217 (F. Hagerup).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=