28 litteraturen i Norden. Förteckningen bestod av huvudavdelningarna »A. Almindelige Samlinger af Love, Lovudkast, Betzenkninger, administrative Afgjoreiser og Domme» (s. 1-10) och »B. Juridiske Skrifter, Forelxsninger m. m.» (s. 11-167), som var indelad främst enligt rättsområden i avsnitten »I. Kommentarer over Landslovene o. desl.» (s. 11-12), »II. Samlinger af Afhandlinger af en eller flere Forfattere» (s. 13), »III. Privatret» (s. 14-59), »IV. Strafferet» (s. 60-73), »V. Proces» (s. 74-94), »VI. Statsret» (s. 95-148), »VII. Retshistorie» (s. 149-159), »VIII. Folkeret» (s. 160-164), »IX. Almindelig Retslasre» (s. 165-166) och »X. Romerret» (s. 167). Systematiken är inte helt konsekvent; privaträtten är indelad i »Privaträttens almindelige Del», »Formueret», »Familieret» och »Arveret» med underavdelningar, medan bl.a. de straff- och processrättsliga avdelningarna är uppdelade på de olika länderna. Aagesen hade sammanställt förteckningen för att »understotte de Bestrasbelser, som i nyere Dage have gjort sig gjaeldende for at udbrede gjensidigt Kjendskab til Lov og Ret i de skandinaviske Lande». Aagesen var medveten omförteckningens brister t.o.m. då det var frågan omdansk rätt, och förteckningen var enligt honom särskilt ofullständig beträffande finsk rätt. Samlingen byggde på »Oplysninger og Meddelser, der velvillig er blevne givne fra forskjellige Steder», och Aagesen tackade både Krieger och »Professor Bromé i Lund». Förteckningen inskränkte sig inte till »Retsliteraturen i snasvrere Forstand», utan i den ingick också »legislative Forarbejder af storre Betydning». Aagesen påpekade också vissa problem: »Nogen bestemt Graense i Henseende til Stoffet og Tiden har det ... ikke varit muligt at iagttage, ... enkelte Materier ere behandlede med storre Udforlighed end andre», endast »for dansk Rets Vedkommende er optaget forskjellige utrykte Forelaesninger» och det skulle ha blivit »for vidloftigt» att ta med de talrika dissertationerna från 1700-talet, varför »kun nogle faa af sasrlig ansete Forfattere ere blevne optagne».®Förteckningen präglas därmed av en viss godtycklighet, och en del av innehållet består av tryckta lagar o. likn., vilket förklarar t.ex. statsrättens stora omfång jämfört med litteraturen i ämnet. De bibliografiska uppgifterna är emellanåt bristfälliga, och vid sidan av böcker och artiklar förekommer talrika hänvisningar till någon sida eller något avsnitt i en längre framställning. Aagesens förteckning har förblivit den enda i sitt slag, även omTfRpublicerade årliga förteckningar över nordisk rättslitteratur långt in på 1900-talet. Trots att Aagesens förteckning förtjänar all aktning som ett pionjärarbete, gjorde samlingens uppenbara brister den mindre användbar, och den kunde inte heller ersätta nationella bibliografier.^ L. M. B. Auberts »Den nordiske Vexelret fremstillet paa Grundlag af de danske, norske og svenske Love af 7 Maj 1880» (1880; XXII +409+LXXXIV * Aagesen, Fortegnelse, förord. ^ Enligt Kriegers dagbok ska Aagesen ha blivit djupt kränkt, då man inte noterade hans förteckning på det nordiska juristmötet i Kristiania år 1878; se Henrik Tamm, s. 55.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=