IL Den juridiska litteraturen 1. Nordisk litteratur Det nordiska juristsamarbetet från början av 1870-talet (ovan I 5.) resulterade förutomi gemensamlagstiftning även i en samnordisk rättsvetenskaplig litteratur, somdock sist och slutligen förblev tämligen sparsamoch sompåvisade gränserna till det möjliga samarbetet inomjuridiken. 1.1. Nordisk Retsencyklop^edi Det första synliga litterära resultatet av det nordiska juristsamarbetet var det stort upplagda verket »Nordisk Retsencyklopasdi», somutkomi Köpenhamn på Gyldendalske Boghandels Forlag med T. H. Aschehoug, A. F. Krieger och presidenten för Svea hovrätt Karl Johan Berg somutgivare och ursprungligen även som initiativtagare till arbetet.' Utgivningen komatt dra ut på tiden: den första delen av privaträtten publicerades år 1878, den andra delen av straffrätten först år 1899. »Nordisk Retsencyklopasdi» komatt bestå av sammanlagt fem band. Band I, »Retskilderne og Statsretten», bestod av »De nordiske Retskilder» av Ebbe Hertzberg (1890; [VI]+252 s.; 8;o) och »Den nordiske Statsret» av Aschehoug (1885; [XII]+488 s.) och band II, »Privatretten», av delarna »Den nordiske Familieret» av Johan Henrik Deuntzer (1878; [VII]+156 s.), »Den nordiske Tingsret» av Henning Matzen och Niels Lassen (1880; [VIII]+250 s.), i vilken Matzen skrev »OmEjendomsretten» och Lassen »Omde begrasndsede tinglige Rettigheder», samt av »Den nordiske Obligationsret» av norrmännen G. W. Gramoch Hans H. Vogt (1888; [X] +454 s.); Grambehandlade »Obligationsrettens almindelige Del» och Vogt »Obligationsrettens specielle Del». Carl Goos svarade ensamför band III, »Den nordiske Strafferet». Den första delen »Almindelig Del» ([II]+278 s.) kom ut år 1882, men »Speciel Del» (XVI+549 s.) först år 1899. Goos urskuldade sig med att hänvisa till andra arbeten och till »de forberedte store Forandringer i den norske Strafferet», som genomförts åren 1889 och 1890;^ det kan tilläggas, att delen i alla fall blev snabbt föråldrad redan genom den nya norska strafflagen av år 1902. Hugo Blomberg från Sverige skrev ensamband V, »Den nordiska förvaltningsrätten» ' Se Hagerup, TfR 1900, s. 435. ‘ Goos, Speciel Del, Forord.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=