23 och Ole Bachke från Norge samt Knut Olivecrona, Christian Naumann, Herman Rydin, Ludvig Annerstedt och JohanJacob Nordström från Sverige fanns med bland undertecknarna till inbjudan »til et almindeligt nordiskJuristmode i Kjobenhavn i anden Halvdel af Augusti Maaned 1872». Redan i det första mötet deltog nästan fyrahundra nordiska jurister, varav lejonparten (231) naturligen var danskar. Bland undertecknarna av inbjudan till detta juristmöte fick den till Sverige år 1846 flyttade gamle Nordströmensamrepresentera Finland, då landets politiska ställning som ett ryskt storfurstendöme förhindrade ett fullvärdigt deltagande i det nordiska samarbetet. Redan på det första mötet i Köpenhamn var dock tre finländare närvarande, och vid det följande mötet i Stockholm var antalet finländska jurister redan större (21 av 526 deltagare). Mötena fortsatte med tre års mellanrum i Stockholm, Kristiania och så åter i Köpenhamn fram till år 1890. Efter en sexårig paus hölls det åttonde mötet i Stockholm år 1896, det nionde i Kristiania år 1899 och det tionde i Köpenhamn år 1902. Det planerade elfte mötet i Stockholmår 1905 måste inställas på grund av den bitterhet som unionsupplösningen hade väckt, och följande juristmöte kunde hållas först efter förstavärldskrigets slut år 1919 i Stockholm. Grundandet av de nordiska juristdagarna låg så att säga i tiden i början av 1870-talet. Den politiska skandinavismens sammanbrott hade kvarlämnat ett behov av ett mera konkret och realistiskt nordiskt samarbete på ekonomins, kulturens och också på rättens område. Redan i slutet av 1860-talet planerade man en stavningsreform för att närma de skandinaviska språken med varandra.En skandinavisk myntunion infördes år 1873. För juristsamarbetet fanns det därtill också utomnordiska förebilder. I inbjudan till det första nordiska juristmötet talades det om möjligheterna att grunda en skandinavisk juristförening, och inbjudarna hänvisade till »Forebilledet af de i seneste Tid i England och Tydskland opstaaede Institutioner af denne Art (society for the promotion of social science, de tydske Juristentage), hvilke ubestridelig have bidraget meget til Lovgivningens Udvikling i heldig Retning i de nasvnte Lande». En skandinavistisk inställning och utländska förebilder var visserligen viktiga faktorer, men man kan nog tillägga, att de nordiska juristdagarna skulle ha förblivit en omöjlighet utan de ovan refererade kraftigt förbättrade kommunikationerna vid denna tid. I inbjudan hänvisade man också till den »Tilnasrmelse i kommerciel og industriel Henseende, som foranlediget eller befordret ved de forbedrede Kommunikationsmidler, i den senere Tid har fundet Sted mellem de skandinaviske Folk» och som hade framkallat »en stedse stigende Trang til en almindeligere og mere udbredt Kjendskab til de enkelte Lands Retsinstitutioner». Det är ju vid samma tid, somföreställningarna omen europeisk kommersiell rättsgemenskap undantränger det tidiga 1800-talets tankar på en kristen, kulturell ws gentium(se III 1.3.3.). 5** Hovdhaugen - Karlsson - Henriksen — Sigurd, s. 232.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=