393 mare beskrivningar av historiska fakta, faktiska förhållanden och statistiska uppgifter. Han sade sig också begränsa statsrättsbegreppet mera än vanligt och uteslöt därför förvaltnings-, straff- och processrätten, då medtagandet av stoff från dessa rättsområden kunde leda till ’ett fördunklande av den för statsrätten säregna vetenskapliga principen’.^ Gerber tog också avstånd från den s.k. allmänna statsrätten: statsrätten kunde till sin natur endast vara rätten i en bestämd stat, då den förutsatte en konkret, historisk statsvilja.^ Enligt Michael Stolleis hade dessutom hela läran om statsändamålet hos Gerber skrumpnat ihop till en innehållslös sats omstatens allmänna kompetens — något somockså mycket skarpt hade kritiserats av Robert von Mohl - och statsrätten komatt bestå endast av läran om statsmakten, dess organ, statens funktioner och rättsskyddet på statsrättens område.^ Medborgerliga friheter och rättigheter var nog viktiga i det verkliga livet, men rent systematiskt sett sekundära, medan den medborgerliga underkastelsen under statsmakten juridiskt sett var det principiella. I motsats till Gerber hade Laband en gällande konstitution som forskningsobjekt, och han kunde i den första delen av »Das Staatsrecht des Deutsches Reiches» (1876) avfärda en politisk behandling av den tyska statsrätten som ett övervunnet historiskt skede, eftersom grundandet av det tyska riket och dess författning redan var ett historiskt faktum, och författningen numera bildade en gemensamgrundval för partistriderna. Då författningenutvecklades och kompletterades med praxis, uppstod nya frågor och tvivel, som måste lösas, inte genompolitisk makt eller politiska önskemål, utan med hjälp av den gällande rättens principer, trots att materialets ökande omfattning gjorde det allt svårare att hålla fast vid enhetliga grundsatser och de ledande principerna. Detta var dock enligt Laband rättsvetenskapens uppgift: det räckte inte att referera riksförfattningens artiklar och ordna dem under vissa rubriker, utan man måste också analysera de nya offentligrättsliga rättsförhållandena för att kunna fastställa dessas rättsliga natur. Man fick inte slå sig till ro med påståendet, att den tyska riksförfattningen var så speciell, att den inte kunde underordnas befintliga juridiska begreppskategorier: »Eigenthiimlich ist der Deutschen Verfassung, sowie jeder concreten Rechtsbildung, nur die thatsächliche Verwendung und Verbindung der allgemeinen Rechtsbegriffe; dagegen ist die Schaffung eines neuen Rechtsinstitutes, welches einemhöheren und allgemeineren Rechtsbegriff iiberhaupt nicht untergeordnet werden kann, gerade so unmöglich wie die Erfindung einer neuen logischen Kategorie oder die Entstehung einer neuen Naturkraft.»" ^ Gerber, Grundziige, s. VIII f. och s. 232 ff. ** Gerber, Grundziige, s. 9. ^ Stolleis, s. 334 f. och s. 335 not 97. Se Gerber, Grundziige, s. 229 f. Gerber, Grundziige, s. 221. '' Laband, s. Vf.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=