378 gave at begrunde Straffens Berettigelse ganske in abstracto og med dette for 0je have sogt Straffens Hjemmel i et enkelt, nojagtig specialiseret Formaal». Huvudteorierna om straffets ändamål hade haft den förtjänsten, att de hade framhävt något av straffets olika ändamål, med den bristen, att detta ändamål uppställts somdet enda.^° I Torps lärobok uppträder de av de nordiska anhängarna till den sociologiska skolan allmänt framställda påståendena. Lombroso och den italienska positiva skolan avfärdas, och enligt Torp hade i samtiden »den Anskuelse vundet stzerkt Overhaand, at Forbrydelsen er et Produkt af individuelle (medfodte eller erhvervede) og mere almindelige, ydre (sociale) Faktorer».Naturligtvis tog författaren också avstånd från den traditionella straffrätten i alla dess olika former (bl.a. Mittermaier, Bentham, 0rsted).^2 Klassificeringarna av olika typer av förbrytare var »baade naturlige og berettigede», även om de hittills gjorda försöken inte varit helt tillfredsställande.^^ Torp motsatte sig bestämt korta frihetsstraff som direkt skadliga, och han ville ersätta dem med villkorliga domar (somredan införts i Danmark) och bötesstraff, sombeaktade »den skyldiges ekonomiske Ydelsesevne», även omhan medgav, att dessa alternativ inte alltid var tillräckliga.^"^ Då den internationella kriminalistföreningen grundades år 1889, blev den gamle Knut Olivecrona och Anders WilhelmUppströmde viktigaste svenska medlemmarna i föreningen.Olivecrona hade redan i sin undersökning »Om orsakerna till återfall i brott» talat bl.a. omnöden och arbetslösheten som »en mäktig driffjeder till brott» och omgrundandet av särskilda förbättringsanstalter för unga brottslingar.^^ Även många andra svenska rättsvetenskapsmän finns i föreningens medlemsförteckning: A. O. Winroth (1890), Sigfrid Skarstedt (1897) samt Kallenberg och Albert Ehrensvärd (1900).^^ Såsom nämnts var dock Kallenberg den förste svensken, som mera ingående analyserade den sociologiska skolans läror. Han talade omden nya »naturvetenskapliga, induktiva» metoden, »somdrager slutsatser från ett genomiakttagelser af det verkliga lifvet samladt material» och ombrottet som »en produkt af å ena sidan de yttre förhållanden, under hvilka det kommer till, och å andra sidan det under deras inflytande stående subjektets personlighet ...».^^ Kallenberg såg den stora skillnaden mellan skolorna ligga i inställningen till vad som var straffets Torp, s. 24 f. Torp, s. 3. f., 30 ff. och 35. Torp, s. 26 f. Torp, s. 38. Torp, s. 55 f., 57 och 60 f. Sundeil, s. 100. Olivecrona, s. 8, 37 och 91 ff. Agge, s. 36 not 77. Kallenberg, s. 5. 68
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=