364 Ernst Kallenberg talade i sin doktorsavhandling (1894) omatt det utmärkande draget för »den vetenskapliga riktning, somhåller på att arbeta sig fram, var det energiska bekämpandet af ’begreppsjurisprudencen’, såsomdet moderna slagordet lyder; i stället för undersökningen af brott och straff såsomabstraktioner skall träda ett ingående studium af brottet såsom ett empiriskt faktum eller rättare sagt af förbrytarne ...». Kallenberg talade också om»de nya ’realistiska’ åskådningarna» i straffrättsvetenskapen.^ Det finns emellertid också skillnader mellan de traditionella och de nya riktningarna inom civil- respektive straffrättsvetenskapen: den konstruktiva riktningen strävade till en också i förhållande till filosofin och metafysiken autonomjuridik, medan den klassiska skolan länge var beroende av det tidiga 1800-talets tyska idealism och byggde sina teorier omstraffets grund på olika metafysiska antaganden. En viktigare skillnad mellan de civilrättsliga och de straffrättsliga teorierna är dock den, att civilrättsdoktrinen, både den konstruktiva riktningen och realismen, behandlade gällande rätt, medan straffrättsvetenskapen i långt högre grad var en ’lagstiftningsvetenskap’ i 1700-talets anda och i första hand koncentrerade sig på frågan, hur strafflagstiftningen borde utvecklas. Inomcivilrätten, i högre grad i Tyskland än i Norden, gällde det att komma till rätta med en obsolet eller bristfällig lagstiftning genomolika lagtolkningsmetoder, begreppsanalys eller olika reella argument, medan man i straffrätten efter legalismens genombrott hade få möjligheter att avvika från eller ens utvidgande tolka gällande lag; leuteration och benådningar var ju tvärtomtecken på att man inte rent juridiskt kunde komma till rätta med en otillfredsställande lagstiftning. 3.2. Generationsväxlingen: den sociologiska skolans frammarsch i Norden I Norden grundades de första kriminalistföreningarna redan på 1890-talet. I Norge, där den internationella kriminalistföreningen hade samlats år 1892, hölls den nya föreningens första möte i oktober 1893, medan Carl Torp och August Goll grundade en dansk avdelning av den internationella kriminalistföreningen först år 1899.'^ I Sverige grundades den svenska kriminalistföreningen först år 1911 främst genom Nils Stjernbergs initiativ,^ men många svenska rättsvetenskapsmän hade redan tidigare anslutit sig till den internationella kriminalistföreningen (se nedan). Trots att Allan Serlachius tidigt hade visat intresse för den sociologiska straffrättsskolan (se nedan), grundades Kriminalistföreningen i Finland så sent somår 1934. ^ Kallenberg, s. 4 f. ■* Se Hagerup, Afhandlinger, s. 210; Tamm, Retsvidenskaben, s. 221. ^ Agge, s. 40.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=