334 ristiske Todeling» av tolkningsmedlen i ’grammatiska’ och ’logiska’. Trots att uttrycket ’logiska medel’ var »yderst uheldigt», angav uppdelningen dock »det vasrdifulde, at de sproglige Midler indtager en saerlig Plads». Man måste enligt Bentzon ta lagens ord till utgångspunkt vid tolkningen. »Sxrlige Grunde» krävdes för att avvika från den mening i orden, som framstod somden naturliga för den sakkunnige. »Meget stasrke reale Grunde» fordrades för att man skulle kunna gå utöver gränserna för de betydelser som orden »omend tvungent» kunde uttrycka. Med reella grunder förstod Bentzon »den for Nutidens Retsliv gavnlige Tolkning», och dessa reella grunder fick särskild betydelse, om flera tolkningar var språkligt möjliga eller t.o.m. lika naturliga. Det centrala i tolkningen var dock strävan till den praktiskt mest nyttiga lösningen: »Ved Bestemmelsen af den praktisk gavnligste Fortolkning maa der ses hen saa vel til de enkelte Livsforholds saerlige materielle Tarv somtil det retstekniske, at Regien bliver let og sikkert anvendelig. Til Stötte for Skonnet over det gavnlige tjener endvidere en Raekke andre Betragtninger, over Sammenha^ngen og Harmonien i Lovgivningen, over Forholdet til seldre Ret, over de Livsforhold der forelaa ved Lovens Givelse og de Anskuelser der raadede hos Lovens Udarbejdere og Lovgivningsmagtens forskellige Faktorer o.s.v Bentzon påpekade, att många författare tidigare hade beaktat dessa faktorer utan att inse, »at der bag dem ligger en Interesse for eller en Hensyntagen til det praktisk gavnlige ...». Man kunde hålla fast vid den traditionella tudelningen av tolkningsmedlen med den språkliga tolkningen som det ena ledet. Tyngdpunkten var dock annorlunda än i de traditionella teorierna. I förhållande till den subjektiva teorin var det nya, »at den sproglige Fortolkning afgraenser Omraadet for denne». Jämfört med de objektiva teorierna »karakteriseres den sproglige Fortolkningsomden blot indledende, medens det andet Led bliver det endeligt afgorende Fortolkningsvalg med Hensynet til den gavnligste Lösning somdet vaesentligste».^^^ Såsombåde Deuntzer och Stang framhöll, hade debatten mellan den subjektiva och den objektiva lagtolkningsteorins anhängare en nära anknytning till den samtida kampen mellan vilje- och tillitsteorins försvarare (nedan 2.). Den subjektiva lagtolkningsteorins anhängare befann sig dock i en försvarsposition redan därför, att det i ett allt mera pluralistiskt samhälle med folkvalda organ blev allt svårare att hitta en enhetlig lagstiftarvilja. Bentzonpåpekade också, att den objektiva teorins anhängare främst fanns bland forskare »i fag, hvis Lovgivninger ny og kodificeret» och bland de straffrättslärda.^^^ Straffrätten följde ju sedan länge en starkt legalistisk tradition. Det kan noteras, att ingen av Bentzon, s. 287. Bentzon, s. 288 f. Bentzon, s. 222 not 2. 630 . » 630
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=