333 drömmen om den juriststyrda rättsordningen förenade den liberale Bentzon och den konservative Hagerup, medan Hagerup på konstitutionella grunder däremot tog avstånd från tanken på domstolarnas rättsskapande funktion. Utgångspunkten i Bentzons lagtolkningslära var alltså en långt gående domarfrihet, som dock inte sträckte sig så långt som vissa tyska frirättsteoretiker önskade. Liksomså ofta tidigare betonade Bentzon beaktandet av de »krydsende Hensyn» och tolkningens uppgift »at forsone Regelmzessighedsmed Individualiseringstendensen». En viktig faktor var dock »Fortolkningens praktiske V^rdi, dens Gavnlighed for Nutidens Retsliv».^^^ Analysen av de traditionella teorierna hade visat, att man inte kundeuttrycka »vor danske Rets Fortolkningshensyn i en enkelt Formel, simpelthen fordi der ikke findes noget enkelt Hovedformaal ...», utan man måste »tvertimod arbejde med en Raekke Fortolkningshensyn, hvis indbyrdes Vxgt er en storre eller mindre». Teoretiska överväganden hade endast betydelse som»vejledende og forberedende», och Bentzon talade omsin teori som »de krydsende Hensyns Metode».De hänsyn, somskulle beaktas, skiftade i det oändliga vid olika tillfällen och var i synnerhet beroende av lagarnas form, tid och område, av omdet rörde sig om kasuistiska stadganden eller en kodifikation, av om lagarna var »velskrevne eller mindre heldigt formulerede», nya eller gamla, av omde innehöll straff-, förmögenhets-, familje- eller statsrätt osv. »Principielt gaslder det derfor, at man vid enhver tvivlsomFortolkning maa soge at besinde sig paa alle de Flensyn, somher kunde faa Betydning; man maa overveje dem fremog tilbage— og saa maa man dog tilsidst lade Skonnet blive det afgorende».^^^ Bentzon sökte stöd för sin ändamålsenlighetsmetod i nordisk litteratur, och han hänvisade som nämnt till Stängs artikel i TfR 1905 och till Munch-Petersens »Den borgerlige Ret» (1901).^^® Munch-Petersen hade nämligen konstaterat, att lagtolkningens ändamål var »at finde Lovens praktisk förnuftige Mening», då ju lagstiftningen fanns till »for at tjene Livet», men att man vid tolkningen, då det gällde existerande lagar, inte fick »gore sort til hvidt og fordreje Ordenes sunde og naturlige Mening», men måste hålla sig »indenfor de Rammer, som Loven sartter». Bentzon tycks så långt propagera för fria, kasuistiska tolkningar i schweigaardsk tappning. Han ställde dock upp vissa regler eller snarare synpunkter på, hur man kunde hitta den praktiskt nyttigaste lösningen, och han ansåg det också vara av intresse att få »Fortolkningshensynene grupperede hensigtsmossigt». Det fanns nämligen »en vis naturlig Gruppering», vilket kommit till uttryck i att man i de traditionella teorierna arbetat med »den samme karakteSe Michalsens utförliga analys, TfR 1997, s. 603-606, och Michalsen, TfR 1994, s. 236 not 85. Bentzon, s. 234 och 237. Bentzon, s. 285. Bentzon, s. 286. Bentzon, s. 245 not 1. Munch-Petersen, s. 3. 624 629 626 628 629
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=