15 examen »for ustuderede» till en mellanexamen: alla studerande avlade den första delen, blivande juris kandidater även den andra delen. Den första examen bestod av positiv rätt (civil-, straff- och processrätt), den andra av ämnena allmän rättslära, rättshistoria, romersk rätt, statsrätt och de återinförda ämnena sjörätt och folkrätt.*^ Av allt att döma strävade man till en praktisk, första examen och en allmänbildande, andra examen. Nyordningen betraktades dock som misslyckad, och enligt förordningen av år 1902 fick delarna i stort sett byta plats. En nyhet var, att allmän rättslära, som nu ingick i den första examen, kom att innehålla ett nytt ämne, dansk rättsencyklopedi. Man införde också ett »Juridisk Laboratorium» för praktiska övningar. På Island infördes juridisk ämbetsexamen vid grundandet av lagskolan. Examen byggde i sina huvuddrag på den danska examensförordningen av år 1871, och den isländske examinanden prövades i sex ämnen: I. civilrätt 1 (familje-, arvs-, upphovsmanna- och personrätt), II. civilrätt 2 (sak-, obligations-, bolags- och upphovsrätt) samt huvuddragen av sjörätten, III. straffrätt, IV. statsrätt och huvuddragen av folkrätten, V. rättsväsen (dvs. processrätt med delarna förlikning och käromål, brottmål, arvskifte, fogdemål och auktionsförrättningar) samt VI. rättshistoria. Förhören var både muntliga och skriftliga i alla ämnen, utomi rättshistoria, där man nöjde sig med muntlig examen. Bestämmelserna förblev i kraft endast en kort tid; de ersattes med en ny förordningpå hösten 1912 (se del IV). I Norge ändrades examensbestämmelserna genom universitetslagen av 17.9.1845, somersattes först av lagen av 9.10.1905. Redan år 1845 hade man avskaffat »norsk» examen och infört nationalekonomi som ett nytt ämne i jur. kand. -examen, i vilken sedan år 1824 ingick både muntliga och skriftliga prov i »den almindelige Retsliere, Fasdrelandets offentlige og private Ret, den norske Lovhistorie, juridisk Hermeneutik, den positive Folkeret og Statsret, Statistik, den romerske Rets Systemi Förbindelse med denne Rets Historie og Antikviteter».2° Även i Sverige strävade man till en reformav universitetsstudierna i juridik, och en ny studieplan för juris kandidatexamen infördes år 1904.2* Under 1800talet var ämbetsexamen för blivande domare den s.k. hovrättsexamen, vars krav var tämligen blygsamma (del II, s. 19 f.). Genom Stadga angående juridiska examina 29.4. 1904 upphävdes den gamla »examen till rättegångsverken» och ändrades »examen till Vårt kansli», så att juris kandidatexamen blev grundexamen för domare och andra tjänster, som krävde full juridisk kompetens. Juris kandidatexamen skulle i princip avläggas på nio terminer. Den innehöll Tamm, Studium, s. 384 f. Tamm, Studium, s. 385, Hagerup, TfR 1893, s. 298 f. Agnar Kl. Jonsson, s. XXXIXf. Hagerup, TfR 1893, s. 299. Modéer, s. 214.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=