13 Natur». Författaren frågade sig vidare, hur många »enten nye eller i al Fald i ny Dragt optrasdende obligationsretlige Sp0rgsmaal» också telegrafen och telefonen hade framkallat. En del av de nya problemenvar straffrättsliga. Det var bekant, att frågan om »hvorledes uberettiget Overforelse og Tilegnelse af den elektriske Kraft skal straffes, i Tydskland har fremkaldt en hel Litteratur, hvori meget afvigende Synsmaader har gjort sig gjasldende: baade Straffrihed og Tyvsstraf har sine Talsmasnd».^ 2. De juridiska fakulteterna 2.1. Tjänster och undervisning Antalet juridiska fakulteter ökade med två under perioden. Planerna i Sverige på ett huvudstadsuniversitet, som skulle ha ersatt universiteten i Uppsala och Lund (se del II, s. 152), rann visserligen ut i sanden, men år 1877 grundades Nordens första privata universitet, Stockholms högskola. Först år 1906 beslutade man dock ominrättandet av en juridisk fakultet med sex professorer, och verksamheten inleddes höstterminen 1907 bl.a. med hjälp av bokgåvor från Köpenhamn och Kristiania.^ Isländska jurister hade traditionellt avlagt sin examen vid Köpenhamns universitet, men efter det att alltinget fått egen lagstiftningsmakt och en särisländsk lagstiftning blivit allt allmännare, höjdes det krav på en isländsk ’lagskola’, i synnerhet som det redan sedan år 1847 fanns en teologutbildning och sedan år 1876 en läkarutbildning på Island. »Lagasköli» grundades genom alltingslagen nr. 3 av den 3. mars 1904, och verksamheten började på hösten 1908. Lagskolan hann dock aldrig utexaminera jurister innan den komatt ingå somden juridiska fakulteten (lagadeild) i det år 1911 grundade universitetet i Reykjavik (Häsköli Islands).^ De nya juridiska fakulteterna fick alltså så gott som ingen betydelse för rättsvetenskapen ännu under den här behandlade perioden. Av större betydelse var den kraftiga utökningen av de traditionella fakulteternas lärarkårer. Först nu var det möjligt att genomföra en specialisering enligt rättsområden inomfakulteterna. Utvecklingen var långsammast i Köpenhamns rätts- och statsvetenskapliga fakultet. Antalet professurer i juridik var fem i början på 1870-talet, och den enda tillökningen under perioden var en sjätte tjänst år 1903, då en av professurerna i ekonomi överfördes till rättsvetenskapen.'° Lagskolan i Reykjavik började anspråkslöst med endast två lärare, Einar Arnörson och Lårus Bjamason, Kristianiafakulteten fick sin femte lärar7 Bergh, TfR 1901, s. 335. * Hassler, s. 281 f.; Modéer, s. 212 och 217. ’ Agnar Kl. Jonsson, s. XXXVf. Tamm, Studium, s. 385. '' Se Agnar Kl. Jönsson.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=