11 ståndsriksdagen år 1866 lett till en snarast ännu mera elitbetonad folkrepresentation. Det förhatade »fyrkstrecket», hög census och gradering av rösträtten efter förmögenhet, var en stötesten framtill det första världskrigets slut. För generationen efter det första världskriget framstod tiden före år 1914 som en epok av fred, välstånd och harmoni, la belle époque? Tiden efter år 1870 var en period av kraftig utveckling i Norden, där först nu industrialismen så småningomkomigång. Även den moderna världen i teknisk bemärkelse uppstod under denna period. Medan vardagslivet på 1860-talet inte i högre grad hade skilt sig från livet hundra år tidigare, tog man under de följande decennierna i allmänt bruk nya revolutionerande uppfinningar. Den tekniska utvecklingen inverkade kraftigt även på vardagslivet: elektrisk belysning och telefoner togs i bruk åtminstone i de största städerna på 1880-talet, kommunala vattenverk och avloppsnät förbättrade hygienen och minskade dödligheten, spårvägsnät ökade rörligheten för stora delar av befolkningen. Av mera omedelbar betydelse för den juridiska litteraturen var det nya, billigare, av trämassa framställda pappret och bättre, snabbare tryckmetoder. Redan under den föregående perioden hade kommunikationerna (järnvägar, reguljära ångbåtslinjer) utvecklats snabbt, och mot slutet av 1800-talet var en studieresa utomlands inte längre det äventyrliga och strapatsrika företag, som det varit tidigare. Redan under förra delen av 1800-talet hade talrika nordiska rättsvetenskapsmän studerat utomlands, främst i Tyskland, och under senare delen av seklet var ett längre forskningsuppehåll vid något tyskt universitet närmast ett måste för den nordiska jurist, somsiktade på en akademisk karriär. Henning Matzen var favoriten att efterträda Carl Hoick somprofessor i statsrätt i Köpenhamn år 1868, men han betraktades som»ganske vist umoden», då han ännu inte varit utomlands, och han fick professuren först efter en över ettårig europeisk rundtur till Tyskland, England, Frankrike, Österrike och Italien.'^ Trots den snabba tekniska utvecklingen, som också ledde till en högre allmän levnadsstandard, kan föreställningarna om en förkrigstida belle époque knappast anses motiverade. Tiden före det första världskriget kännetecknades av en stegrad internationell spänning, det inrikespolitiska läget var också spänt på många håll, och en högre levnadsstandard var för stora delar av befolkningen endast möjlig till priset av en omfattande emigration. Också i den juridiska litteraturen framstår la belle époque som en nostalgisk efterhandskonstruktion. Man kan nämligen i sekelskiftets litteratur hitta spridda uttalanden omförkastandet av traditionella värderingar, splittringarna och konflikterna i den sam- ^ Se Eriksson, s. 227 f. Troels G. Jorgensen, s. 49 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=