278 »Grxnsen mellem Arterne forudssettes herved at beroe paa, af hvilken Kilde Retsnormernes Indhold eses. Naar der tales om en Flerhed af Retskilder, er det denne Forskjel mellem Kilderne til de gyldige Retsnormers Indhold, der bor tccnkes paa. Dette har ikke blot den naturlige, sproglige Hjemmel, men krarves ogsaa af Begrebet. Thi naar der sporges om Kilden til den Gyldighed, som forudszettes, kan der i Virkeligheden ikke vasre en Flerhed, men kun een, nemlig Samfundsmagten.»^-^ Nordlings tankegång återkom också i Carl Axel Reuterskiölds svenska juridiska encyklopedi (1908-1912). Reuterskiöld skiljde mellan tre godtagbara rättskällebegrepp: »De olika sätt, hvarpå positiv rätt bildas, kallas rättskällor i teknisk mening. Rättskälla i materiell bemärkelse är däremot det allmänna rättsmedvetandet själft såsom grundval för äfven det positiva rättsinnehållet; och såsom rättskällor [formell mening kunna betecknas de officiella akter och urkunder, hvari detta innehåll fixerats. Det allmänna rättsmedvetandet utgjorde enligt författaren såväl den gällande rättens riktighetsnormsom grundvalen för all ny rättsbildning. Det allmänna rättsmedvetandet kunde fixeras genom positivering till förverkligad objektiv rätt och genom logisk bearbetning till rationell rätt, dvs. naturrätt.Ytterligare en definition nämndes: privat rättsbildninggenomrättshandel och stadgebeslut betecknades som en sekundär rättskälla, medan offentlig rättsbildning var den primära rättskällan.^^9 Reuterskiöld kunde däremot inte acceptera, att staten, på grund av att all positiv rätt ytterst berodde på dess vilja, betecknades somrättskälla. Rättsbildning kunde ske även i förstatliga samhällen, och även i staten var det i många fall ett helt annat subjekt, somframstod »somomedelbar rättskälla i betydelsen af den vilja, som ger rätten dess karaktär af positiv rätt».330 Robert Hermansons avhandling »Om lagstiftningen» (1881) innehåller en i finsk doktrin tidig definition av begreppet rättskälla. Enligt Hermanson var rättskälla »allt, som innehåller uttryck för en abstrakt förpligtande vilja, enklare: allt som innehåller rättssatser»?^^ Montgomery behandlade däremot förhållandevis utförligt begreppet rättskälla, även om hans framställning främst koncentrerade sig på det vacklande språkbruket. Enligt Montgomery var en rättskälla »hvarje för rättslifvet till innehåll och form förpligtande Goos /, s. 89. 327 Reuterskiöld, s. 75 f. Reuterskiöld, s. 71 f. Reuterskiöld, s. 78 och 80. Reuterskiöld, s. 76. Hermanson, s. 166. 328
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=