272 Opfattelse af den til Grund liggende Tanke».^^^ Aagesen jämförde Bornemanns och Goos’ rättssystem med varandra (en jämförelse som inte oväntat utföll till Goos’ fördel) och visade på systematikens politiska aspekter. Bornemann hade placerat förmögenhetsrätten inom människorätten såsom byggande på personlighetsprincipen, medan Goos hade hänfört förmögenhetsrättsinstituten till det borgerliga samhällets rätt med »Samfundsprincipet, Hensynet til hele samfundets Tarv og Interesse» somgrundläggande tanke. Aagesen var medveten omatt Bornemanns lösning kunde synas bygga på en liberalistisk, Goos’ på en mera socialt präglad politisk inställning, och han försökte tona ned skillnaderna. Bornemanns lösning gick »paa ingen Maade ... ud paa en konsekvent Gjennemforelse af den absolute Individualisme», eftersom »S^edelighedsideen krzever en vis Relativitet i Retsbeskyttelsen» av förmögenhetsrättigheterna; »saadanne Retsgoder somLiv, Helbred eller Velferd ... selv ved mindre Krzenkelser af Personens Inviolabilitet og Frihed» kunde skyddas genomingrepp i förmögenhetsrättigheterna.-^° Aandra sidan hade Goos ingalunda ställt upp »et saakaldet socialistisk Program, som bringer Personligheden til Offer for samfundets formentlige Krav». Han hade tvärtommed stor styrka hävdat, »at ligesom Gjennemforelsen af den absolute Individualisme i Formueordningen er umulig, saaledes gjelder det samme om den absolute Socialisme».^^! 289 Diskussionen omrättssystematikens betydelse följer i stort sett de linjer, som påvisats i föregående avsnitt. Medan man i Norge, Sverige och Finland redan förhöll sig tämligen likgiltigt till frågan och ofta närmast byggde på de åsikter, som framlagts i det sena 1800-talets tyska rättsvetenskap, visade man i dansk doktrin både en större variation och en större självständighet. 1.3. Rättskälleläran 1.3.1. Rättskälleläran i tysk doktrin - en översikt Den tyska rättskälleläran förändrades betydligt redan i slutet av 1800-talet, medan vissa senare riktningar, särskilt den s.k. frirättsskolan, verkade vara beredda att förkasta varje formav (normativ) rättskällelära. Då den äldre historiska skolan övergick i den konstruktiva riktningen, utvecklades rättskälleläran i stort sett i en mera realistisk, antimetafysisk riktning: spekulationer utgående från (en aldrig undersökt) folkets rättsövertygelse fick ge vika för iakttagelser av de olika rättskällornas faktiska användning och betydelse. Aagesen, s. 11. Aagesen, s. 16 f. Aagesen, s. 17. Aagesen, s. 18 f. Jfr Hmlund, som, s. 91, talar om »et kollektivt grundsyn» (Bornemann) »overfor ett individualistisk» (Goos), då Goos »var under en vis påvirkning af den engelske liberalisme og utilitarisme», även omhan också påpekar, att Goos på många punkter följde Bornemann. 288 289 290
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=