271 delsystem. Enligt honom hade begreppet ’borgerligt samhälle’ använts även tidigare, men mest utanför rättsläran och inte somett systembildande begrepp. Den faktiska förutsättningen för ett politiskt samfund, främst staten, var en levnadsgemenskap mellan individerna, folket, och denna gemenskap var mera vidsträckt än familjeförhållandena. Ett politiskt samhälle uppstod dock först, när det hade bildats »en Samfundsmagt med den Opgave at h^evde de i Livsfzellesskabet grundede faslles Interesser, indenfor de Grsenser, som maae dragés paa Rettens Omraade».^^* De rättsförhållanden, somuppstod utanför familjen, men som inte baserade sig på en samhällsmakt, byggde på det borgerliga samhället och bildade en självständig grupp. Åtskillnaden mellan borgerligt och politiskt samhälle var både nödvändig och historiskt motiverad. Enligt Goos kunde man inte bara tänka sig, att det borgerliga samhället hade uppstått före det politiska, utan detta var också ett historiskt faktum. Då Goos betraktade förmögenhetsrätten som en del av det borgerliga samhällets rätt, kan man här som en förebild nämna den i tysk 1700-talsrättsvetenskap allmänna, även av Kant accepterade åsikten om privaträtten som en i princip förstatlig rätt.-®^ Kant betraktade dock det borgerliga samhällets rätt och den offentliga rätten som synonymer. Terminologiskt, men inte sakligt, stod Goos närmare Hegel, som hade använt indelningen familj - borgerligt samhälle - stat; för Hegel var dock bl.a. rättsskipningen och polisen viktiga delar av det borgerliga samhället, medan förmögenhetsrätten behandlades på annat håll.^^'^ Det är också möjligt, att Goos hade bekantat sig med Heinrich Ahrens’ skrifter, i vilka ’den återställande rättsskipningen’ {die wiederherstellende Rechtspflege) utgjorde en viktig del av rättssystemet.Liksomför Bornemann var också för Goos familjerättens natur ett viktigt problem, som omöjliggjorde användandet av indelningen i privaträtt och offentlig rätt, och även Goos baserade sitt system på levnadsförhållandena, alltså åtminstone i princip på de reella förhållandena i samhället. Medan Goos’ rättssysteminte accepterades i nordisk doktrin, fick det såsom nämts däremot en anhängare i Aagesen - Goos hade ju framställt sitt system redan i sin inledning till straffrätten, men Aagesen hänvisade även till Goos’ då ännu opublicerade föreläsningar i allmän rättslära.^®^ Aagesen godkände också förkastandet av indelningen i privaträtt och offentlig rätt, och han påpekade omäldre indelningsgrunder (bl.a. 0rsted, Larsen, Scheel), »at flere ... Begrebsbestemmelser ere saa svarvende, at det ikke ret vil lykkes at komme til en klar Goos /, s. 268 f. Goos I, s. 270. Se Björne, s. 114 f. Se Björne, s. 116. Se Ahrens, s. 139. Stig Jorgensen, TfR 1966, s. 613, påstår, att Goos ingående undersökte levnadsförhållandena och deras reella grunder. Aagesen, s. 15. 282 282 283 285 286 287
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=