267 boende kraft till ett system», somytterst grundade sig »på det nationella lifvets gestaltningar».258 £^1 viss förskjutning finns dock i handbokens första häfte (1889), där Montgomery framhöll den romerska rättssystematikens betydelse för »alla moderna folks civilrätt».25^ Hagerup behandlade i inledningsartikeln i TfR 1888 också rättssystemets natur och betydelse. Enligt Hagerup var rättssystemet framför allt ett system av rättsbegrepp, även omhan också någon gång talade omrättssatsernas eller rättsinstitutens systematiska sammanhang.260 Rättssystemet var inte endast en disposition. Man hade visserligen sedan gammalt talat om ’rättsssystemet’, men hade därmed i verkligheten endast menat »en temmelig udvortes og vilkaarlig Anordning af Stoffet i visse traditionelle fra den aeldre romanistiske Jurisprudents laante Rubrikker».2^>i Liksom Jhering ansåg Hagerup, att systematiska fel kunde ha svåra följder, och sådana hade lett till »mange skjasbnesvangre praktiske Vildfarelser»; denna åsikt godkändes också på delvis andra premisser av Carl Ussing, som medgav, att ingenting var »farligere i sine Konsekvenser end at gruppere urigtigt, ledet af den tilsyneladende Lighed». Hagerup hänvisade också till Jherings »Begrebernes Stamtavle» (Stammtafel der Begriffe).^^^ Hagerup godkände ju i motsats till Jhering inte heller rättssystemets produktiva funktion, och rättssystematiken, »Klassifikation af Begreberne», fick därför trots allt en närmast pedagogisk funktion. En jurist fick genom övergången från »et amorft Konglomerat af kun i det ydre sammenhiengende Retsbud» till »Erkjendelsen af disse Begrebers systematiske Sammenhasng ... et helt nyt Syn paa Tingen». 262 264 För Montgomery och Hagerup var det naturligt att ingående dryfta rättssystematikens betydelse, medan det kan verka mera förvånande, att även Bentzon offrade så mycket utrymme på frågan. Såsom av citatet ovan framgår, ansåg Bentzon rättssystemet vara didaktiskt viktigt. Han anknöt också till äldre terminologi (Savigny) genomatt tala om’yttre’ och ’inre’ systematik. Det inre systemet var dock inte metafysiskt, utan det uppstod genom en bearbetning av rättsstoffet, »en Omsättning af Retsregler og Retskendsgerninger i Retsbegreber».2^5 Bentzon insåg klart rättssystematikens huvudproblem. Man måste för det första ställa upp en allmän teori omsystematiken och begreppsbildningen. Montgomery, Inträdesföredrag, s. 34. Montgomery, s. 89 och 209. Hagerup, TfR 1888, s. 21, 25, 38 f., 41, 47 och 52. Hagerup, TfR 1888, s. 38. Hagerup, TfR 1888, s. 39; Ussing, TfR 1888, s. 275. Se ävenJhering 11,2, s. 409 f.; Björne, s. 237 f. 258 259 260 Hagerup, TfR 1888, s. 38. Hagerup, TfR 1888, s. 41. 265 Bentzon, Retslxre, s. 10; se även Dalberg-Larsen, s. 377 f. 263 264
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=