266 fattende Begreber, hvorfra man igen ved Deduktion kan stige ned til de mere specielle Begreber. Dog maa det vel fastholdes, at det ogsaa kun drejer sig om et Tillob. Livet er usystematisk; ogsaa Retslivet, Retsreglerne der vil ordne Livet, maa foje sig efter Livets brogede Mangfoldighed. De enkelte Retsregler frembyder Trsek, som ikke kan naas ved Deduktion fra de almindeligere Begreber.»25i Liksom tidigare (del II, s. 262 ff.) kvarstod frågan, om varje författare fritt kunde välja en ändamålsenlig disposition eller om man måste beakta den systematiska konsekvensen och rättsordningen, den positiva rätten. Enligt Goos kunde det i framställningar av positiv rätt vara »försvarligt at lempe den strenge, systematiske Ordning efter udenfor liggende Hensyn ...».252 Morgenstierne talade om en ändamålsenlig framställning, somåskådliggjorde stoffet.253 Hagerup däremot anklagade äldre författare för att »man kun yderst ufuldkomment har formaaet at sigte Stoffet i vsesentligt og uva^sentligt og ofte finder en langt storre Omhu anvendt paa rent positive og vilkaarlige Hensigtsmasssighedsanordninger end paa de fundamental Hoveds£etninger».254 Herman Scheel, somvisserligen lät systematiska synpunkter vara avgörande för omfattningen av sina sakrättsföreläsningar, tycks dock ha ansett systematiken vara en inte särskilt viktig fråga om lämplig framställningsform.255 Både Goos och Bentzon påpekade också, att en systematisk framställning inte kunde byggas på den slumpmässiga ordningen i en lagbok, men Goos ansåg, att framställningen måste följa »den Vej, somStoffet, Retsordenens Gjenstand, altsaa Retsforholdene henvise til».256 Rättssystemets betydelse och funktioner var naturligtvis viktigast för de rättsvetenskapsmän, somsjälva betraktade sig som anhängare av den konstruktiva riktningen. I sin installationsföreläsning (1871) ansåg Montgomery det vara »ett ganska vanligt misstag att tillerkänna den systematiska behandlingen af rätten endast ett teoretiskt värde» - den praktiska nyttan låg naturligtvis förutom i möjligheten till överblick främst i den produktiva funktionen (ovan 1.1.2.). Misstaget byggde på uppfattningen av rättssystemet som »ett yttre schema, såsom ett nät hvilket man kan kasta öfver hvilken positiv rätt som helst», medan »system är en inre ordning, hvars princip bör hämtas ur sjelfva saken, inte utifrån förläggas in i den», rättssystemet erbjöd »sina egendomligheter» i varje positiv rätt.257 Rättens innehåll ordnade sig »liksom af en inne751 Bentzon, Retslazre, s. 10 f. 757 Goos I, s. 260. 753 Morgenstieme, s. 4 f. 75-* Hagerup, TfR 1888, s. 39. 755 Herman Scheel, Tingsret, förordet; jfr Herman Scheel, s. 15. 756 Goos, s. 9, jfr s. 260; Bentzon, Retslsere, s. 10 f. 757 Montgomery, Inträdesföredrag, s. 32 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=