265 Den danska diskussionen omrättssystemets indelningsgrunder och byggelement avslutades av Aagesen. Hans utförliga historiska översikt behandlade framför allt skillnaden mellan privaträtt och offentlig rätt i dansk rättsvetenskap.^"^^ Enligt Aagesen hade Bornemann visat levnadsförhållandenas betydelse som ledande rättsprincip i rättsordningen, men Goos hade vidareutvecklat systemet genom att betona, att det även fanns rättsinstitut, som inte omedelbart ordnade rättsförhållanden, och han hade därigenom degraderat de olika arterna av levnadsförhållanden till en sekundär indelningsgrund. I de andra nordiska länderna noterade man varken diskussionen i Danmark eller dryftade rättssystemets indelningsgrunder. Montgomery var ett undantag; med hänvisning till bl.a. Stahl, Savigny, Ahrens, Beseler och Stobbe motiverade han utförligt sin åsikt, enligt vilken rättsförhållandena var en avgörande indelningsgrund för hela rättssystemet. Det var inte individernas rättigheter och förpliktelser, utan rättsförhållandena som var utgångspunkten. Rättssatserna var resultatet av »en mer eller mindre medveten betraktelse öfver hvad samlifvets yttre villkor kräfva samt af nödvändigheten att inte låta på individens godtycke bero huru han, stäld i ett dylikt förhållande, bör göra och låta». Utgångspunkten för rättsbildningen var inte »den enskilda individens behof af ett visst yttre maktområde, utan nödvändigheten att i allas intresse begränsa detta område».-**^ 248 Inte ens under den period, då den konstruktiva riktningen var som starkast, vann tanken på ett logiskt, deduktivt rättssystemanhängare i Norden, trots att en del rättsvetenskapsmän ansåg sig kunna härleda nya rättssatser på deduktiv väg (ovan 1.1.2.). Även enligt Montgomery kunde man efter Jherings »genialiska bevisföring» i den första delen av »Geist des römischen Rechts» inte »efter blott logiska kategorier a priori uppgöra för sig ett system samt deri intvinga det positiva materialet», systemet fick inte »utifrån tolkas in i materialet».Bentzon godkände visserligen inte tanken på det enda riktiga systemet, men då det gällde rättssystematiken, opererade han med den vanliga kombinationen av induktiv och deduktiv metod (ovan 1.1.3.) för att bygga upp ett rättssystemmed logiska drag: »’Systemet’ er det, som ’sammenstiller’ det samhorende, det ensartede eller besla:gtede, og som derved tillige sondrer det uensartede. Sammenstillingen forudsa;tter en Abstraktion, en Griben det, som er ensartet i en Rarkke Tilfarlde, med en Bortseen fra Enkelttilfa^ldenes Sarregenheder. ... Det er af overordentlig didaktisk Betydning at udtjenke Ord og Sartninger, somi meget sammentra;ngt Formgiver de retlig vigtigste Fsellestrark i Grupper af Retsfamomener. Det kan gores Tillob til et logisk System af saadanne Sietninger med stadig mere omAagesen, s. 9 ff. Aagesen, s. 15 f. Montgomery, s. 3. Montgomery, s. 9. 248 250
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=