263 rätten utan endast den del, »somreglerar statsorganens förhållanden inbördes, till andra staters organ och till statens medborgare äfvensom statsborgarnes förhållanden såsomstatsborgare». Den borgerliga rätten omfattade även straffoch processrätten, men om man ville dela den borgerliga rätten i offentlig rätt, dvs. straff- och processrätten, och i privaträtt, så kunde det godtas.Reuterskiöld verkade inte helt övertygad om ändamålsenligheten med indelningen i offentlig rätt och privaträtt, men varken han eller någon annan svensk författare nämnde Goos’ rättssvstem. Montgomery introducerade indelningen i privaträtt och offentlig rätt i den finländska rättssystematiken.^^i Trots att Montgomery inte redogjorde för den offentliga rättens innehåll, så är det uppenbart, att han ansåg straff- och processrätten höra dit. Han klandrade nämligen systematiken i 1734 års lag, då även de straff- och processrättsliga balkarna innehöll privaträttsliga rättsregler.-32 Privaträtten indelades i allmän privaträtt eller civilrätt och speciell privaträtt. Den sistnämnda ’sönderföll’ i bl.a. handelsrätt, sjörätt, bergsrätt och lagstiftningen omhantverks- och fabriksverksamhet.233 Vissa yttranden i litteraturen kring sekelskiftet visar, att man också i Finland accepterade 1800-talets vanliga rättssystem. Alla författare godkände indelningen i privaträtt och offentlig rätt.23-» Forsman fann det ännu nödvändigt att utförligt motivera, varför straffrätten måste anses vara en del av den offentliga rätten och också av förvaltningsrätten i vidsträckt bemärkelse.235 För Willgren var finansrätten en del av förvaltningsrätten, och Wrede betonade, att processrätten ’numera’ var en del av den offentliga rätten.236 Allan Serlachius, somju följde Hagerups rättsencyklopedi, nämnde att indelningen privaträtt - offentlig rätt endast gällde nationella rättsordningar.237 1.2.3. Rättssystemets natur och funktion Liksom under föregående period (del II, s. 259 ff.) var valet av rättssystemets element eller ’byggstenar’ tämligen slumpmässigt, och man talade omväxlande omett systemav rättssatser, rättsinstitut, levnads- eller rättsförhållanden. Enstaka undantag förekommer, somdå Nordling även ställde upp ett system av rättigheter eller då Hagerup talade omett systemav rättsbegrepp.238 Reuterskiöld, s. 118. 7-’' Montgomery, s. 2 ff. Montgomery, s. 203. 735 Montgomery, s. 7. 73-* Forsman, Anteckningar, s. 39; Willgren, s. 3; Wrede I, s. 48; Allan Serlachius, s. 31 f. 73-‘' Forsman, Anteckningar, s. 39 f. 73<> Willgren, s. 3; Wrede I, s. 48. 737 Allan Serlachius, s. 31. 738 Nordling, s. 95 f.; Hagerup, TfR 1888, s. 21.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=