260 att ställa upp ett rättssystem, som klart avvek från den förhärskande linjen i tysk och nordisk doktrin. Goos tog i bruk en helt ny huvudindelning, som byggde på skillnaden mellan »Retsanordningens» och »Retshaandhasvelsens Institutioner».206 ’Retsanordningens’ institutioner delades i fyra huvudgrupper, »nemlig Anordningen af 1) Koeksistentsforholdet mellemde af hverandre uafhasngige Individer, 2) af Familieforholdene, 3) af de borgerlige Samfundsforhold og 4) af de politiske Samfundsforhold». ’Retshaandhxvelsen’ delades efter dess olika ändamål i »den afvasrgende, den oprettende [=processrätten] og - da Strafinstitutets Formaal, rigtigt opfattet, er forskjelligt fra Formaalet for disse — den straffende Retshaandhasvelse».^®^ Goos ansåg sitt system vara lyckat i synnerhet därför, att nödvärnsrätten, som annars var så svår att placera, fick sin plats i ’den afvaergende Retshaandhasvelse’, och därför, att man annars brukade blanda ihop eller jämställa de två huvudgrupperna, trots att »Retshaandhasvelsen» stod »i et tjenende, akcessorisk Forhold» till »Retsanordningens Retsforhold».2°8 Goos betonade vidare, att straffrätten måste ha sin egen plats i systemet, medan Bornemann felaktigt hade betecknat straffrätten somdels privat-, dels offentligrättslig och därigenom splittrat rättsområdet.209 Inte heller »Retsanordningens» institut kunde delas upp i privaträtt och offentlig rätt; rätten i det borgerliga samfundet bestod huvudsakligen av förmögenhetsrätt, men innehöll också delar av statsförvaltningen, t.ex. kulturförvaltningen. Medan Bornemanns rättssystem inte hade mött någon förståelse, behandlade flera författare Goos’ rättssystem. Endast Aagesen accepterade dock detta system utan förbehåll. Systemets stora förtjänst var, »at det klart och bestemt har fremhasvet det borgerlige Samfund som en betydningsfuld, vidt forgrenet Side af de menneskelige Livsforhold ...».2>i Enligt Bentzon var Goos’ system visserligen värdefullt, men ändå inte »det rationelle System», eftersom ett sådant överhuvudtaget inte existerade.212 Matzen talade visserligen om såväl rätten i det politiska samfundet som om »Retshaandhasvelsen» (straff- och processrätten), men hans huvudindelning av rättssystemet var ändå privaträtt — offentlig rätt.213 Aven Torp och Lassen accepterade denna huvudindelning.2>-i Majoriteten av de danska rättsvetenskapsmännen förkastade alltså Goos’ ’rationella’ rättssystem. 210 Enligt Bentzon, TfR 1918, s. 12, byggde denna huvudindelning på franska förebilder. Goo5 I, s. 260 f.; se även Goos, Strafferet I, s. 10 ff. och 97 ff. Goos I, s. 262 f. Goos I, s. 264. Goos I, s. 272 f. Aagesen, s. 19 f. Bentzon, Retslxre, s. 13 f. Matzen I, s. 5 f. Torp, Formueret, s. !;/«/. Lassen, s. 1 f. 206 208 209 210
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=