8 Norden. Vissa aspekter i dansk rättsvetenskap behandlas i Peter Hoilunds avhandling för fil. dr.graden »Den möderne retstasnknings gennembrud og autoritetstab» (1998). Svensk straffrättsvetenskap behandlas i Häthéns ovan nämnda doktorsavhandling, i vilken ovanligt nog ingår även nordiska jämförelser. Urpo Kangas har redigerat och delvis själv skrivit en översikt »Oikeustiede Suomessa 1900-2000» (Rättsvetenskapen i Finland 1900-2000; 1998) med korta bidrag av talrika lärare i de juridiska fakulteterna.^ Medan 0rsted och Schweigaard har varit föremål för talrika undersökningar, finns det inga biografier över det sena 1800-talets rättsvetenskapsmän. De enda undantagen är Troels G. Jorgensens »Tre professorer. Goos, Nellemann, Matzen» (1957) och Otto Hjalmar Granfelts »Friherre Rabbe Axel Wrede» (1951); båda arbetena är dock förvånande litet givande doktrinhistoriskt sett, trots att båda författarna var juris doktorer och Granfelt dessutom professor i årtionden. Sten Gagnér arbetade på 1980-talet på en biografi över periodens kanske mest betydande rättsvetenskapsmän, Francis Hagerup, som förutomi sin vetenskapliga produktion också sommångårig redaktör för TfR gjorde en viktiginsats för den nordiskajuridiken. Av detta ofullbordade arbete har en del med rubriken »Hagerups tidskrift» publicerats i TfR 1999. Möjligen har det förhållandevis korta tidsperspektivet förhindrat en fördomsfri forskning. Efter den konstruktiva riktningens fall utsattes denna riktning för allmänt fördömande och hån, i Finland så sent som fram till 1970talet. Däremot saknas inte annan sekundärlitteratur av intresse. Åtminstone de viktigaste rättsvetenskapsmännen finns behandlade i de olika ländernas nationalbiografier, och det blev redan i slutet av 1800-talet vanligt att publicera nekrologer i de juridiska tidskrifterna. Nekrologerna måste naturligtvis användas med försiktighet, men de innehåller upplysande uppgifter, dock ofta snarare omnekrologskribentens än omhyllningsföremålets vetenskapliga inställning, såsom ovanstående citat visar. Medan det ännu för den föregående periodens del saknades bibliografier rörande svensk litteratur före år 1830, täcker olika bibliografier hela den juridiska litteratureni Norden under den här behandlade perioden. ^ Då nästan alla arbeten omrättsvetenskapens historia behandlar utvecklingen i ett land, är det skäl att framhålla en nvTjtkommen nordisk vetenskapshistoria, Hovdhaugen - Karlsson - Henriksen - Sigurd, »The History of Linguistics in the Nordic Countries» (2000).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=