247 som dansk rättsvetenskap hade att tacka, »når den i forholdsvis ringe Grad blev smittet af Exemplet fra vore sydlige Naboer».'-"*^ Förordet i Ernst Mollers doktorsavhandling »D^ekningsadgang eller Fordringsret» (1892) är ett exempel på det meningslösa i att se kampen mellan den konstruktiva riktningen och dess motståndare endast i svart och vitt. Moller sade sig själv tillämpa den metod, som han kallade för realistisk, och det var enligt honom en lockande uppgift, »at forsoge at gennemfore den Metode, hvorefter jeg virker i den praktiske Retsplejes Tjeneste, i en mere omfattende videnskabelig Undersogelse». Metoden var enligt Moller varken individuell eller originell, utan den var »et Udslag af Lovene for almenmenneskelig Tasnken, somligger til Grund for al sund videnskabelig eller praktisk Granskning og som isasr indenfor Naturvidenskaben har vundet en sejrrig Anerkendelse». Enligt Moller var den realistiska riktningen visserligen i stark framväxt, men framför allt i tysk rättsvetenskap var den ’abstrakt-konstruktiva’ metoden fortfarande förhärskande. Denna metod ansåg det vara rättsvetenskapens uppgift »at arbejde for Retsbegrebernes Formulering og indbyrdes Afgr^ensning», men arbetet utfördes emellertid inte »ad Induktionens Vej paa et bredt empirisk Grundlag», utan man rörde sig väsentligen »indenfor den rene Abstraktions Enemarker», formulerade frågorna abstrakt och dryftade dem abstrakt. Då man hade valt ståndpunkt, följde konsekvenserna med hänsyn till praktiska rättsavgöranden »ene og alene som— ofte ret ubarmhjertige — logiske Udslag af Begrebets Medför». Användaren av den abstrakt-konstruktiva metoden förblev »i Skyerne og lader andre omat dyrkeJorden», och eftersom»Droftelsen ikke fores ud i Enkelthederne, faar han ingen Lejlighed til at retlede sig selv».'^' Moller betonade, att konstruktionerna ofta var bristfälliga, eftersom de valdes utan tillräcklig induktion och ändå gjordes till utgångspunkt för deduktioner, och att det var »en Tilsnigelse», om »man af en enkelt Konstruktion deduktivt udleder sa:rskilte Konsekvenser uden efterfolgende Provelse».'^- Moller frågade sig, omden abstrakt-konstruktiva metodens framväxt kunde bero på rättsvetenskapens egenart, då den sysslade med etiska synpunkter och skapade imperativ, medan naturvetenskapen hade att göra med fakta. Han besvarade frågan nekande: »Enhver Videnskab har til Opgave at samle sxrskilte Företeelser under almene Synspunkter samt former Almens^etninger med bestemte Forhold for En »fuldstsendig Begrundelse af Retssastninger eller Retsbegreber» förutsatte en genomgång av alla de stadier, somkrävdes för Olrik, s. 3 not 1. Moller, s. 2. OmMöllers metod, se även Dahl, Profiler, s. 72 ff. Moller, s. 2 f. Moller, s. 7. Moller, s. 3 f. 160 163
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=