241 inflytande just i dansk rättsvetenskap. Dalberg-Larsen har framhållit Frederik Christian Bornemann som en tidig nordisk representant för den nya riktningen, eftersom denne i en föreläsning år 1839 i medveten opposition till 0rsted introducerade »en systematisk-konstruktiv metod i retsvidenskaben inspireret af Hegel og af den tyske pandektvidenskab med Puchta i spidsen».*^'^ Påståendet är dock delvis missvisande, och Dahls beteckning för Bornemanns metod, ’filosofisk-spekulativ’, är betydligt mera träffande; Bornemann var intresserad förutom av Hegel, även av Friedrich Julius von Stahls rättsfilosofi. Även Hoilund betecknar Bornemann som en representant för en filosofisk, ’traditionell’ rätt med ett etiskt fundament.’^5 Man kan inte beteckna varje krav på en systematisk och filosofisk rättsvetenskap som ett uttryck för den konstruktiva riktningen. Dalberg-Larsen dokumenterar inte sitt påstående om Puchtas och den tyska pandekträttens inflytande på Bornemanns produktion, medan Dahl däremot visar, att Bornemann främst hade tagit intryck av forskare somEduard Cans, H. A. Zachari^e och Thibaut, somju samtliga var motståndare till den historiska skolan.Bornemann var dessutomendast i ringa mån intresserad av civilrätten, den konstruktiva riktningens ursprungliga och egentliga forskningsobjekt, och Dahl konstaterar omBornemanns enda större civilrättsliga arbete, föreläsningarna i arvsrätt (se del II, 60), att »den spekulative Ham [var] ligesom stroget af ham, den Hegel’ske Regning med Algebra glemt ...».'^^ Carl Ussing kallade år 1883 Bornemann för en »Hegelianismens Forkynder», som inledde en ny fas i rättsläran med »det philosophiske Anstrog». Med denna riktning blev dock också »Fristelsen til at deducere Retten af Begreberne» starkare, och enligt Ussing kunde man inte neka, att Bornemann »paa for mange Punkter er bukket under herfor». I dennes allmänna rättslära frågades det »beständig ikke om det oeconomisk hensigtsmxssige, men omdet begrebsmxssig konsekvente». Trots att det inte helt saknas fog för att beteckna Bornemann som en anhängare av den konstruktiva riktningen, måste dock riktningens eventuella intåg i dansk doktrin förläggas till en senare tidpunkt med Bornemanns elever Andreas Aagesen och Carl Goos somde främsta kandidaterna. Dahl talar om att Aagesen höjde »Konstruktionens Fane» och kallar också Goos indirekt för en »Begrebsjurist».!^^ Bentzon talade år 1918 om det nära samarbetet mellan Aagesen och Goos och omatt båda »dyrkede ... Begrebsudviklingen; Aagesen Dalberg-Larsen, s. 248 och i synnerhet Dalberg-Larsen, TfR 1987, s. 11, där Bornemann framställs som en direkt föregångare till Hagerup. Jfr Stig Jorgensen, som, Juristenzeitung 1970, s. 531, betecknar Bornemanns metod som »dogmatisch-systematisch» och »rationalistisch-idealistisch» utan att nämna den konstruktiva metoden. Hoilund, s. 66 ff. Dahl, s. 196. '37 Dahl, s. 199. Carl Ussing, s. 154 f. •3’' Dahl, s. 201 och 245. 138 136 138 17
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=