233 denne återigen i högre grad än Montgomery betonade rättsvetenskapens oberoende av lagstiftaren. Även om det i Montgomerys Finland på grund av det långsamma lagstiftningsarbetet fanns ett helt annat behov av en produktiv rättsvetenskap än i Hagerups Norge, är det dock uppenbart, att skillnaderna i författarnas åsikter bygger på internt rättsvetenskapliga ställningstaganden och på att Hagerup som en framstående rättsteoretiker med stor beläsenhet hade helt andra möjligheter än Montgomery att kritiskt bedöma olika strömningar i den tyska doktrinen. Även Robert Hermanson behandlade juridikens metodologi i artikeln »Om juridisk konstruktion i statsrätten», som samtidigt introducerade den statsrättsliga positivismen i Finland (se närmare 4.3.). Artikeln innehåller också allmänna ställningstaganden till den konstruktiva metoden, och Hermanson betonade i synnerhet de juridiska begreppens betydelse. För honomvar konstruktionen av rättsbegreppen det somgjorde juridiken till en vetenskap. Lagtolkning var nödvändig, men ändå inte det, »som utmärker den juridiska vetenskapen». Ett steg längre gick man, när man ur de tolkade rättssatserna försökte »härleda andra, som följa af dessa, än mer om man ur dessa satser söker leda sig till principer, hvilka kunna anses hafva kommit till uttryck i den positivarätten». Men ändå var resultatet av denna verksamhet ingenting »annat än en omock rikhaltig samling af rättssatser» - vetenskapen måste »skaffa sig från dem» rättsbegreppen, vilka »den vetenskapliga behandlingen av rätten ordnar till ett helt».'°° Rättsbegrepp, sominte stod »i ett logiskt sammanhang med det hela», måste enligt Hermanson avsöndras såsom fullkomligt värdelösa. »De juridiska begreppsbestämningarna måste nämligen vara sådana, att rättssatser uti olika förhållanden med logisk nödvändighet framgå ur desamma».Begreppen var vidare oberoende av positiv rätt. Hermanson konstaterade till en början, »att de begrepp, med hvilka den vetenskapliga bearbetningen af privaträtten opererar, äfven om hon aldrig så uteslutande håller sig till en positiv rätt, icke äro något för en viss rätt egendomliga utan äro desamma överallt».p)e rättsbegrepp, som ingick i varje rättsordning, var inte »för någon positiv rätt egendomliga», men de hade den största betydelse för kännedomen av den positiva rätten.Hermanson var dock medveten om att man måste kunna förklara, hur de olika rättsordningarna kunde skilja sig från varandra, om en gång begreppen var likadana överallt. Detta berodde på, att alla rättssatser inte kunde förvandlas i rättsbegrepp, och dessa rättssatser kunde tjäna till att förbinda rättsbegreppen på olika sätt. »Begreppen eganderätt, ockupation, aftal, arf, köp, o. s. V. äro desamma öfverallt, men de äro på olika sätt med hvarandra, Hermanson, 1878—1879, s. 488. Hermanson, ]VT 1878-1879, s. 494. Hermanson, JFT 1878-1879, s. 490. Hermanson, JFT 1878-1879, s. 493. 100 101 102 103
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=