207 »Vertailevasta oikeustieteestä ja suomensukuisten kansojen oikeudesta» (Om jämförande rättsvetenskap och de finskbesläktade folkens rätt, LM 1903, s. 4-12), men i övrigt kan man inte tala omnågon speciell profil i tidskriften, med undantag av att man på språkpolitiska grunder vägrade att publicera ens en rad på andra språk än finska, vilket naturligen begränsade de utländska bidragend^i 5.13. Formulärböcker m.m. Även en stor del av den för allmänheten avsedda juridiska litteraturen var fortfarande svenskspråkig. Den flitigaste författaren i denna genre var Edvard Bergh, som gav ut både en systematiskt uppställd handbok »Juridiskt Biträde för hwar man» (1883; [II] +IX+576 s:; 8:o; 4. revid. o. tillökta uppl. 1898) och en »Juridisk Uppslagsbok» (1897; [III]+618 s.; 8:o), somenligt titelbladet var en »Alfabetisk vägledning till kännedom om stadganden i lag och intill utgången af år 1896 utkomna författningar, hvilka beröra det medborgerliga och näringslifvet». Uppslagsboken var enligt förordet avsedd för »den stora allmänheten, den i praktiska värf sysselsatta medborgaren, trafikanten, affärsmannen, industriidkaren, jordbrukaren, sjöfaranden» och all »vetenskaplig apparat ... derför bortlemnad, allt slösande med citater och årtal å författningar undviket». Bergh hoppades dock, att boken också kunde fungera som »en minnesbok» för praktiska jurister. Bergh gav i början av 1900-talet ännu ut »Sakföraren. Handbok i rättegångs- och ekonomiska ärenden enligt författningar, som utkommit under de senaste åren, 1.—3. H.» (1902; [IV]+240 s.; 8:o), av vilken Alarik Hemberg gav år 1905 ut ett fjärde häfte »omfattande fiskerilagstiftningen och legorätten» (s. 243—384). Med undantag av detta häfte utkomBerghs samtliga arbeten även i finsk översättning. Ett äldre arbete är J. Kr. Swanljungs »NyJuridisk Handbok för medborgare af alla samhällsklasser i Finland» (1873; [I] +407 s.; 8:o; 4 supplementhäften 1874-1877; 2. delvis tillök, o. förändr. uppl. 1882; Tilläggshäfte 1884); båda upplagorna översattes till finska (1874 och 1882). - Wilhelm Bergstrands arbete omden svenska kvinnans rättsliga ställning (ovan 4.4.3.) inspirerade Carl Berndt Federley till en motsvarande skrift »Qvinnans rättsliga ställning i Finland» (1884; 75 s.; 8:o), som enligt förordet var behövlig redan därför, att Bergstrand endast i ett kort tillägg hade behandlat finländska förhållanden. Federley påpekade vidare, att medan Bergstrands bok förutsatte »en viss grad af juridisk bildning» hos läsaren, var hans »uppsats» avsedd att »tjena äfven såsomen väckelse för qvinnan af folket». Ellilä,s.7\.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=