205 JFTvar helt etablerad redan i början av 1870-taIet och förblev den ledande tidskriften till periodens slut. Ar 1870 hade man ändrat det ursprungliga namnet »Juridiska Föreningens i Finland Tidskrift» till det ovan angivna; samtidigt ersattes de tidigare årsböckerna med en utgivning av fyra häften omåret.^^ Redan vid mitten av 1890-talet översteg årgångarnas genomsnittliga sidantal 400, och från år 1898 började man ge ut sex nummer per årgång. Sedan år 1895 ingick justitiedepartementets domar och utslag i en särskild bilaga. Det första sakregistret, somomfattade årgångarna 1865-1884, gavs ut år 1887.1°° Trots att en stor del av landets jurister hörde till Juridiska Föreningen, led JFT tidvis brist på material. Så måste man sammanslå årgångarna 1878 och 1879 till en enda, något utökad årgång; utgivningen hade också fördröjts av att redaktörerna hade deltagit i 1877—1879 års lantdag. Samma nödutväg användes åter med årgångarna 1892 och 1893. I sistnämnda årgång konstaterade den aktiva medarbetaren Ernst Tegengren något giftigt, att då i »senaten och hofrätterna tjänstgöra ofta flere yngre vicehäradshöfdingar än för arbetet i ämbetsvärket skulle erfordras», så skulle väl någon av dessa åtminstone kunna »använda sin lediga tid för utarbetande af någon juridisk uppsats, för hvilken han hade att tillgå värkets arkiv och boksamling». JFT:s första redaktör Karl Gustaf Ehrströmavgick år 1876, och han efterträddes av Hermanson, till en början under Montgomerys överinseende. Hermanson avgick år 1882, varefter redaktionsarbetet sköttes av sekreteraren i statskontoret N. J. Fellman till följande år och av Lang till år 1886. Wrede och Julian Serlachius skötte gemensamt om årgångarna 1886 och 1887, och den sistnämnde svarade ensamför utgivningen åren 1888—1891. De täta ombytena på redaktörsposten upphörde år 1892, då Chydenius övertog redaktörskapet, som han sedan handhade ända till år 1919.i°2 Det tycks även i JFT ha hört till redaktörens plikter att själv skriva en del av artiklarna, och Hermanson, Lang, Wrede och Julian Serlachius stod för en betydande del av dessa. Särskilt Chydenius var en flitig skribent, som skrev talrika långa artiklar.*°3 JFT var en typisk allmän tidskrift med artiklar från juridikens alla områden, men den hade länge också drag av medlemsblad: liksompå 1860-talet bestod en stor del av innehållet av diskussionsreferat frånJuridiska Föreningens förhandlingar. 101 Språkstriden inverkade också på den juridiska föreningsverksamheten. År 1898 grundade sjutton jurister en förening »Suomenmielisten juristien klubi» (Finsksinnade juristers klubb); bland grundarna fanns republikens blivande presidenter Ståhlberg och Per Evind Svinhufvud. Då det i det rådande politiska Grotenfelt, JFT 1912, s. 522. Bonsdorff, s. 5 f. Grotenfelt, JFT 1912, s. 530; Bonsdorff, s. 5 f.; Tegengren, JFT 1892-1893, s. 261. Grotenfelt, JFT 1912, s. 535 och 542; Bonsdorff, s. 4 f. Se översikten hos Bonsdorff, s. 3 ff. 100 101 102 103
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=